Idag var jag och Jessica inne i stan och jobbade. Det känns som att det varit en lång dag. Jag sov på hennes och Ibbes soffa inatt och vaknade redan 03:40 utan att kunna somna om. Jag tror att det berodde på ljuset men även alla tankar som snurrar runt i huvudet. Under hela bloggpausen (båda pauserna) har jag fortsatt skriva ner mina tankar, men inte tryckt på publicera. Jag får se om de någonsin kommer publiceras, just nu känns det för privat,
I helgen hittade jag en perfekt vit t-shirt på Vila. Jeansen köpte jag i New York, de är från märket 7 for all mankind. Så sköna!
Vi tog en tidig buss in och har hunnit med massor av jobb idag. Jag hämtade barnen på förskolan och lagade middag och sen fick de glass. Vi såg filmen Vaina för tredje gången, den är fin tycker jag. Har ni sett den?
En bild i farten!
Elsa, Philip och Alice uppträdda för oss efter middagen och de sjöng på låtsasengelska, så himla gulliga. Nu ska jag krypa ner bredvid Alice i sängen. Hon sover tillsammans med mig när jag är hemma. Jag tänkte skriva lite om hur vi gör med uppdelningen i morgon. Som jag skrev förut idag så är det här allt annat än enkelt. Men vi båda gör vårt bästa för att pussla och få det att fungera så bra som det går. Barnen får massa kärlek och det är huvudsaken just nu.
Kram på dig fina du! Du kommer ta dig igenom det här och komma så mycket starkare ut på andra sidan <3
Tror på att skriva, det hjälper. Om det bara är privata så är det så, men man låter ju sina tankar lämna huvudet för en stund. Det är viktigt tror jag :). Man får distans och upplopp för det man känner.
Fina ? Du är en förebild för många, inte minst dina barn. Det är starkt att våga vara svag, man får känna alla känslor och det är det som är livet. Allt kommer bli bra, det blir det alltid och det är bara att hålla uuuut…. och andas.
Min mamma skilde sig när jag var 18 år, från min låtsaspappa som jag verkligen såg som min riktiga pappa. Det var kaos, slutade helt abrupt och totalt oväntat på ett riktigt fult sätt. Det viktigaste jag tog med mig från det var att det inte är den som blir lämnad som ska skambeläggas, men det blir lätt så (kanske om det är en kvinna som lämnas, är det en man så är det kvinnan som är hemsk? Inte lätt att vara tjej). Min mamma är den starkaste person jag känner, just för att hon vågat visa sig ledsen också.
Nu svävade jag iväg, poängen var att du är modig och vi är många som hejar på dig!
Kram!
Gud vad bra skrivit, fint att bjuda på en story. Och ja, helt rätt att vi är så många som hejar på dig Angelica! ❤️
?
Jag blir så ledsen när jag läser för jag tycker det är så sorgligt, för alla inblandade!
Men kämpa på och gör det som känns rätt och bäst för er! Stor kram❤
Vi satt på samma buss häromdagen ville säga något men visste inte vad…
Känns som man känner er fast man igentligen inte gör det.
Vill bara skicka lite styrkekramar!
Jättehärlig bild! Förstår att det inte är enkelt när allt förändras samtidigt som det är en sorg på olika sätt kan jag tänka mig. Ha en bra dag. Kram
Vill bara skicka en tanke ❤ en skillsmässa är aldrig enkel. Jag gick isär från mina barns pappa för snart 7 år sedan. Det är det värsta jag gjort känslomässigt, men jag kom ut så mycket starkare på andra sidan.
Ta hand om er! Fråga: Kommer Stefan starta en egen blogg?
Kram ❤️
Fy vad sorgligt! Det gör fysiskt ont i mig när jag läser detta och då känner jag er inte ens. Jag kan inte föreställa mig hur du mår. Jag är så glad att ni orkar göra det så bra som möjligt för barnen. Ni kommer klara detta. All kärlek, styrka och mod till dig. Kämpa på!
Jag vet inte hur det känns att gå igenom det du gör just nu. Jag har inga goda råd att komma med. Men jag vill ändå skicka en varm kram och en klapp på axeln.
Jag hoppas att du kommer ut starkare på andra sidan och att det bästa i livet kommer i framtiden.
All kärlek till er ❤