När vi var hos min kusin i helgen och firade hennes födelsedag var Philip väldigt fascinerad av den ena lilla hunden. Vilda är en chihuahua och alla tre barnen lekte med henne. Philip tyckte att det var spännande och klappade så himla försiktigt. Jag önskar att vi hade tiden att ha en hund (jag är ju uppvuxen med hund) men den finns absolut inte. Den dagen vi köper en hund eller två ska vi ha de allra bästa förutsättningarna. Jag tycker att alla får göra precis som de vill, men jag vill inte köpa en hund som ska få vara ensam massor eller gå på hunddagis flera dagar i veckan. Jag vill ha möjlighet att ha med mig hunden till jobbet och att samma möjlighet ska finnas för Stefan. En hund är ett stort ansvar.
När jag var 6 år fick jag och Jessica ett marsvin av vår moster. Det (och när vi fick hunden Mimmi) minns jag som några av mina lyckligaste dagar i bardomen. Att ta hand om ett marsvin lärde mig massor. Jag lärde mig tidigt att ta ansvar och att det var viktigt att göra rent i buren och ge mat, trots att det inte alls var lika kul efter några år. Jag vill att Alice och Philip också ska få ha husdjur när de blir äldre och lära sig att ta ansvar och visa kärlek.
Philip var nyfiken på lilla Vilda!
Idag ska jag och Jessica träffa Cissi och filma till vår youtubekanal (tvillingarna lagergren). Vi filmade massor igår (en vlogg) som Cissi ska klippa ihop och den filmen kommer upp på torsdag!
/Angelica
Jag drömmer också om att skaffa mig en hund. Nu börjar sonen bli så stor också att han skulle kunna ta ansvar på ett annat vis. Han börjar sjuan till hösten, så skulle vi skaffa en hund skulle han kunna ta och gå hem under rasten och ta en promenad med hunden. Vi bor alltså nära skolan, jag jobbar dessutom deltid så det skulle också funka. Samtidigt kan jag inte riktigt bestämma mig ännu, det är ju ett stort steg att skaffa hund. Även om jag älskar hundar :).
Spännande ändå att det känns så annorlunda med barn och hund och förskola! Att hunddagis inte alls känns bra men att barndagis känns bättre! Undra vad det kommer sig? Nyfiken!
Min hund går ju på dagis. Hon har det ungefär lika kul som barn på föris – 15-20 andra hundar som vill leka, promenera & sova ihop. Om hon satt på kontoret med mig skulle hon ha det såhåå tråkigt – ungefär som ett barn hehe… Poängen: Döm inte ute dagis – det är ofta mycket roligare än ett kontor/bara människosällskap, hundar är ju flockdjur och har rätt mycket energi de behöver bli av med 🙂
Fick en kanin när jag var 6år och sedan en häst när jag var 8år.
Är ärligt talat imponerad av mig själv gällande hästen. Jag cyklade själv till stallet och tog hand om den! Fick inte rida själv om mamma inte var där (plus att det var vuxna i stallet upp till vi var ca 10 år) från tioårsåldern skötte jag allt själv – mocka, fodra, släppa in och ut ur hage, rida m.m
Tror det har gjort att jag är väldigt ansvarstagande och inte räds att ta egna initiativ och lösa problem. Så är väldigt glad att mina föräldrar betrodde mig med en så stor uppgift!
Vi skaffade hund för 1,5 år sedan och första barnet är på väg nu. Vi resonerade så att vi verkligen ville ha hund i våra liv, vi är båda uppvuxna med hund, och vi såg inte de optimala förutsättningarna förrän 10 år fram i tiden. Det kändes inte som ett alternativ för oss. Abstinensen var för stor. Vi löser det så att vi har en dagmatte. En glad pensionär som inte vill skaffa en egen hund igen men har haft hund hela livet. Vår hund har varit hos henne på dagarna sedan hon var 4 månader så ur hundens perspektiv så är hon en extra matte. Där får hon även leka med sin hundkompis och hon får minst lika mycket kärlek och uppmärksamhet som vi ger henne. Vill att mina barn ska få chansen att växa upp med djur så den här lösningen fungerar utmärkt för oss.
Vi köpte en hund för ett år sen. Dels för att min ena son är nästintill heltidssjuk och ”behöver” nån att mysa med och dels för att jag tror att det är bra för barnen. Det är såååå himla mysigt,.. men tidskrävande förstås. Men ändå… det är ju kärlek!!! 🙂 Lycka till hur ni än gör!