Alice har för andra gången visat tecken på att hon ordagrant förstår vad jag säger. Första gången var ju när jag sa till henne ”Du vet att jag älskar dig, va?” varpå hon böjer sig fram och pussar mig på munnen. Andra gången var nu på morgonen när följande scenario utspelade sig:
Stefan: ”Alice, är du gullig?”
Alice: *Lägger huvudet på sne så som på bilden ovan*
Stefan: ”Ja, du är gullig.”
Alice: ”Tack!”
Tack, är för övrig ett av de orden som Alice använder oftast, typ det enda ordet som faktiskt är återkommande. Titta, titta där och mamma och pappa har också förekommit. Men språk får bli ett annat inlägg, åter till detta; Jag är ju medveten att bebisar snappar upp omgivningen, men hur har era barn varit när de var små, att förstå direkta och konkreta meningar. Eller har hon/jag bara haft ”tur” med responsen vid dessa tillfällen?
/ Stefan