Lämna bebis på Minisats – ja eller nej? – Angelica Lagergren
Angelica Lagergren

Angelica Lagergren

Lämna bebis på Minisats – ja eller nej?

Skärmavbild 2014-09-29 kl. 18.34.36Stefan bloggade om att lämna Alice på MiniSats för ett tag sen och några undrade hur jag ser på saken. Jag skulle aldrig, aldrig, aldrig lämna Alice på MiniSats nu. Hon är bara elva veckor gammal och jag tycker att det är jobbigt att vara ifrån henne när hon är med Stefan. Så att lämna henne till främlingar (som säkert är jättebra med barn! Det säger jag ingenting om) skulle aldrig falla mig in. Man kan tydligen lämna sina bebisar från att de är sex veckor gamla…

För mig är det otroligt viktigt med anknytningen och att Alice känner sig trygg. Jag har aldrig varit en träningsgalning eller ens tränat på normal nivå. Jag är en bekväm latmask! Så för mig vore det liksom jättekonstigt att helt plötsligt vara tvungen att träna när Stefan jobbar. När jag ska börja träna (för det ska jag) så kommer jag göra det när Stefan tar hand om lilla A. Eller så kommer jag gå på pass där Alice får vara med.

Det är säkert skillnad när hon är större och förstår mer. Stefan sa precis glatt “Hej pappa-ledighet” när jag läste upp för honom att man får lämna sitt barn sex gånger i veckan på MiniSats… Nu sa han det med glimten i ögat men jag fick på riktigt ont i hjärtat. Föräldraledigheten går ju ut på att VARA med sitt barn. Inte att se chanser och möjligheter att slippa… Nu låter jag kanske hård, men Stefan får träna när jag kommer hem från jobbet. Punkt slut.

Alice kommer vara nio månader när jag börjar jobba och jag tror inte att jag kommer känna annorlunda då. Men vi får helt enkelt se, som jag känner idag är varken jag eller Stefan träningsintresserade på det sättet. Jag förstår de som verkligen “lever” för att träna och älskar att vara på gymmet. Både jag och Stefan ser mer träningen som ett nödvändigt ont och nåt som måste göras för att stärka kroppen.

Nu får ni gärna kommentera hur ni gör med träningen i era familjer, utan att hoppa på varandra i kommentarsfältet. Jag har förstått att det här upprör lika mycket som amning och lämna barn på förskola. Alla får göra precis som de vill, men såhär känner jag!

/Angelica

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Angelica Lagergren

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sofie

    Min bebis är 6 månader och jag har sedan 1 månad lämnat in henne på Minisats 1-2 gånger i veckan. Jag har kollat upp när det är lite barn och passar på då. När jag lämnade henne i förra veckan var det två till bebisar där på två personal. När jag hämtade var hon själv med en personal. Hon har inte varit ledsen en endaste gång och bryr sig inte när jag går. Däremot har hon blivit glad när hon ser mig! Min upplevelse är att hon blir glad av andra barn . En jättesöt liten pojke kom och gav henne leksaker den korta stund jag var där. Jag är stolt att jag har lyckats få min dotter att känna sig trygg med andra människor, att det fungerar att lämna henne hos andra. Jag har också tagit med henne på Strong Mama pass och det har hon gillat. Hon tittar på de andra mammorna som tränar och leker nöjt med sina leksaker jag tagit med! Jag tycker inte att jag är en sämre mamma som väljer att lämna mitt barn hos andra när jag tränar. Som familj får vi mer tid tillsammans och jag och min sambo kan även träna tillsammans vilket vi tycker är roligt.

    1. Annica

      Tummen upp för att du vågar skriva att du lämnat ditt barn så tidigt. Det är upp till var och en vad man känner sig bekväm med, och även beroende på hur just ens eget barn är. Tycker att det är jätteviktigt att respektera andras val och inte komma med dömande pekpinnar.

      Personligen tror jag inte att någon anknytning påverkas negativt av att man lämnar bort sin bebis en stund, inte om föräldrarna spenderar sin tid överlag med barnet. Jag tror helt enkelt inte att min anknytning med mitt barn försämras för att det också har positiv kontakt med andra. Men folk har olika syn på det, och det är ok, så länge ingen säger att vad jag gör är fel. Just den biten kan jag bli hemskt trött på. Skulle liksom aldrig få för mig att kritisera en förälder som inte vill lämna bort sitt barn en stund till någon annan alls, så jag förstår inte varför man har rätt att kritisera de föräldrar som tycker att det är ok? Ofta har jag sett ordentliga påhopp från (oftast) mammor som säger till andra mammor att de både är dåliga föräldrar och egotrippade osv osv. Så hemskt att dessa diskussioner har blivit så hetsiga att man inte längre får tycka olika!

  2. Miah

    Jag tränar på SATS och lämnade min son på minisats när han var 5 månader. Träffade en annan tjej som oxå var mammaledig som jag började träna med. Oftast sov min son under hela besöket på minisats och det var riktigt skönt att fått träna under dagen och att inte behöva vänta på att som on kom hem. Dagen blev lite effektivare på det sättet. Sedan gick jag 1 dag i veckan på strong mama som är ett jättebra pass och där får du dessutom ta med ditt barn på;) . Lycka till!!!

  3. Sofia

    På mitt gym där jag tränar är det många mammor (och ibland pappor) som har med sig sin bebis i ett babyskydd (sånt man har i bilen, inte helt säker på namnet hehe) och tränar på och tar med bebisen runt 🙂 sen ställer vissa sovande bebisar i vagn vid receptionen! Så verkar vara helt okej att träna med bebis i gymmet! Har sett några som lagt ut en filt på golvet och lagt bebisen på också och kört övningar & maskiner bredvid, dock har det varit på dagarna när det är ganska lugnt!

  4. Johanna

    Jag började träna när lillan var en månad, tog då med barnvagnen till mitt gym (ett crossfitställe) när hon sov och kunde ha koll på henne samtidigt som jag tränade. Hon brukar sova som en stock på fm i vagnen så då passar jag på. Och jag behöver inte lämna henne ifrån mig till främmande. Funkar inte när hon är vaken för då vill hon inte ligga i en stillastående vagn. När maken är hemma har han vid några tillfällen haft hand om henne också har jag gått och tränat. För mig och min man är träning en naturlig och jätteviktig del av vårt liv, älskar känslan det ger, och vi hittar sätt att få tid att göra det.

  5. Gabriella

    Först; tack för en riktigt bra blogg – kul att följa er!

    Jag är nog lite mer som Stefan (men utan blinken i ögat :)). Jag hoppas på att få till ett pass om dagen på Sats när jag får ett ok på att börja träna. Så länge hen sover så ser jag inte varför det inte skulle kunna funka. Då är det ju mer vakta barnvagnen med en unge i än något annat. Men så tillhör ju jag också den grupp som är lätt beroende av att träna för att må bra :).

  6. Jill

    Träning är för mig en oerhört viktig del här i livet. Det är ensamtid och avkoppling. Som mamma behöver jag tid för mig själv ännu mer. Att lämna bort ungen till en främling på SATS känns faktiskt inte aktuellt, jag skulle knappast kunna slappna av och njuta. Jag går gärna på mamma/barnpass och jag ska även fråga om det är ok att ta med bebisen till gymet om förmiddagarna. På förmiddagarna kör jag gärna 1 mils power walk, det gör jag för att både jag och ungen älskar frisk luft. Att träna sent på kvällarna är inte min grej eftersom jag hellre spenderar tid med min sambo och barnet. Därför brukar jag ha på mig träningskläderna när min sambo kommer hem och springa några km innan middagen.. Man hittar helt enkelt sina luckor och det är fullt möjligt att göra MASSA utomhusträning med barnvagnen, det är bara att använda fantasin.

  7. Marcela

    Hej!

    Jag tränar på friskis i Uppsala, när min yngsta var ca 6månader så gick jag på ett pass som var samtidigt som barnpassningen (barn mellan 0-1,5 år)

    Jag kan säga att jag kunde knappt koncentrera mig på passet eftersom mina tankar hela tiden var hos honom, hur går det, skriker han, hinner dom med honom, har han bajsat mm.. Detta har jag aldrig mer gjort om. Inte för att de som passade barnen gjorde något fel. Utan mer för att jag inte pallade känslan av att någon “främling” tog hand om honom och 40 st till barn. Nu mera försöker jag hinna träna på kvällarna när barnens pappa är hemma eller innan jobbet. :)Så jag förstår dig fullt ut.

    Lycka till med träningen när de känns rätt!

    Måste bara få inflika att ni har den sötaste lilla flicka jag sett på länge!!

    Stor varm kram till dig och din fina familj!

  8. Eva

    Sats är ju ett vinstsökande företag och tänker väl att de lockar fler kunder om de också drar till sig föräldralediga/småbarnsföräldrar, och där har de ju rätt. Knappast skulle de ha servicen om den inte gav plus i kassan.

    Jag vet inte, vårt barn har inte fötts än, men känns ju lite sådär att tänka sig att lämna en sex veckor gammal till någon som är helt främmande för en själv och för bebben. Näe, jag kommer nog att satsa på långa barnvagnspromenader och hemmaträning, samt senare träna när pappan är med bebisen.

  9. Annika

    Jag tänkte att jag skulle gå på pass där Frans fick följa med så fort jag “fick” börja träna, 3 mån efter kejsarsnittet meeeen det kom lite saker i vägen, typ day time-television, så jag kom igång när han var 8,5 månad, hehe.

    Hade kunnat träna på kvällarna men när Fredrik kom hem ville jag ju träffa honom…

    Hade inte heller lämnat F på minisats när han var så liten. Man vill ju fortfarande inte lämna bort honom till vem som helst typ … även om man är i rummet bredvid och det är bara är 1 tim så nää…. Är ju inte heller ngt träningsfreak. PUSS och hoppas ni rockade catwalken idag 😉

  10. Gabriella

    Hej,

    Först; tack för en riktigt bra blogg – kul att följa er!

    Jag har samma inställning som Stefan (men utan blinken i ögat :)). Bebisen ligger fortfarande i magen nu, men jag ser fram emot ett pass på gymmet per dag när jag kan börja träna igen. Det förutsätter ju att hen sover., men så länge hen gör det så ser jag inte varför det inte skulle kunna fungera. Men så är jag också en del av gruppen som är lätt beroende av träning för att må bra.

  11. Hanna

    Du måste sluta skriva om Stefan som om han vore nån jävla främling?!

    Herregud, han är väl pappa? Hade jag varit Stefan hade jag blivit ledsen när jag läst dina inlägg.

    Som om han inte är lika bra förälder som du!

    1. Angelica Lagergren
      Herr och Fru Lagergren

      Haha! Sorry, det var inte meningen att skriva om honom som att han är en främling. Han är världens bästa pappa! Han tolkade det inte som du som tur att 🙂 men får nog tänka lite på hur jag formulerar mig. Kram A.

    2. Angelica

      Hanna, menar inte att starta någon konflikt men vad i inlägget får dig att känna att Angelica skriver om Stefan som en främling?

      Det är okej att ha olika åsikter gällande föräldraskapet ibland. Det betyder inte att man inte älskar varandra eller inte ser den andra som en underbar mamma/pappa till sitt barn.

      Ha en fortsatt bra dag 🙂