Caroline, min älskade, gulliga lillasyster. Hon är självklart en av mina tärnor. Hon är 19 år och riktigt klok. Jag önskar att jag hade varit så klok när jag var 19 år. Är jag ens så klok idag? Jag tror faktiskt inte det. Hon är en tjej med skinn på näsan, som vet vad hon vill och inte är rädd för att ta för sig. Hon har alltid varit lite coolare och vackrare än jag. Det blir hon säkert nöjd över att läsa. Hehe.
Vi är uppväxta i olika familjer, hon med min pappa och hans fru. Jag med min mamma. Men vi sågs varannan helg, hela uppväxten. Så jag fick liksom inte förmånen att umgås med henne varje dag, men varje gång vi sågs blev det desto roligare. Vi bråkade väldigt sällan. Och vi bråkar aldrig nu i vuxen ålder. Det är så härligt att hon blivit stor, så att vi kan umgås tillsammans som vuxna människor. Nu har vi liksom kommit ikapp i ålder… tycker jag. Det tycker nog inte riktigt hon. Men jag ger henne ett par år. Sen kanske vi båda sitter där, gifta och har barn. Jag hoppas det!
För mig kommer du alltid vara min lilla Calle kaka. Min gulliga, skrikiga och roliga lillasyster. Jag älskar dig till månen och tillbaka! Du är en fantastisk tjej! Jag är så glad att just du är min syster och min tärna.
/Angelica
