hejhejvardag

Alltså KÄRLEK!

Fy fabian vad jag älskar Instagram och blogg! Så mycket pepp och styrka man får från er som kommenterar och lajkar! Kände mig som på moln redan innan jag lade upp bild om att det blir bok, efter slog jag huvet i Andromedagalaxen! Ni är bäst!!!
Tack för att ni peppar, lajkar, skrattar, ställer frågor, får mig att fundera, får mig att skratta! Tack att ni taggar vänner, skrattar åt varandra, med varandra, att ni skapar diskussioner och delar med er av er själva i stort och smått!
Tack för alla otroligt fina ord och tack för ni gör mitt fejs till ett stort smajl så ofta!
Ni är helt jäkla fantastiska!!

kärlek

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. leverupplite

    Hej, tack för ditt jättefina svar!! Vad nätet är bra på att bomba en full av kärlek när man så väl behöver det, stort tack! Jag har haft ett första besök hos en läkare och får tyvärr vänta länge på besked, men både jag och min man förstår vartåt det barkar…trösten i det hela är att det inte alls verkar innebära en försämrad livskvalitet vilket jag tog för givet när man hör ms, det verkar som om jag kan fortsätta leva mitt liv precis som idag, fast med mediciner såklart. Fantastiska nyheter och med mig mitt i stormen står min älskade älskade man, med en trygg famn och varma stora händer och den finaste rösten. Jag inser vilken tur jag har som får leva med denna snubbe varje dag! Och barnet i magen sparkar och barnet utanför magen drar sin allra första förbluffande och fantastiskt påhittiga lögn (det gick iinte tvätta händerna, jag försökte faktiskt men handfatet har blåst bort mamma!) och vardagen är riktigt riktigt bra och avgrunden inte riktigt så djup som jag förväntade mig, stor lättnad ändå. Stor kram!

  2. leverupplite

    Hej Louise, du är fantastisk och gör min vardag så mycket gladare!! Jag är en 33 åring som har ett barn på dryga 2 år och ett till på väg. jag väntar på ett läkarbesked som i värsta fall innebär en svår sjukdom. Att gå och vänta är jättetufft samtidigt som vardagen rullar på och jag håller mig oftast vid gott mod. Mina barn är duktiga på att hålla kvar mig i nuet och jag njuter oftast av vardagen med min fantastiska lilla familj, och ibland får jag tokspel på småbarnstiden och sömnbristen och trotsen och matkladdandet, precis som du så braaaa sammanfattar i din blogg. Tack för ett riktigt lyckopiller! Kram! /Förbannat lycklig och orolig på en och samma gång

    1. hejhejvardag

      Hej! Tack snälla du för denna kommentar, så himla fint av dig! <3
      Det låter verkligen som att det är en jobbig tid nu… Å jag önskar att läkarbeskedet vänder det hela uppåt!
      Som du skriver, att barnen håller en i nuet, är så sant! Har inte tänkt på det så innan, men det är ju verkligen så!
      Jag håller alla tummar för dig nu! Och skickar en stor kram! Tack till DIG! Kram!