Hallå där!
Vad gör ni? Här hemma julpysslas det för fullt och jag har lite roliga projekt för Elise när hon kommer hem 🙂 Fotar hela tiden så bilder, det blir det! Haha 🙂
Igår kväll så satt jag och kikade runt lite på Facebook. Jag kom in i en grupp för gravida med BF 2017 och kunde inte undgå ett minst sagt hett ämne: är det okej för mig att önska kön?
Det var alltså en tjej vars släktingar och vänner alla hade sagt att det minsann är en tjej där inne innan de gjort sitt ultraljud. Det fick henne att börja hoppas på att det var sant och hon kunde inte riktigt förstå varför. ”Vilket kön han eller hon hade spelade ju ingen roll” skrev hon ”huvudsaken är ju att det är mitt barn och att det är friskt! Men ändå kan jag inte låta bli att önska att det blir en tjej. Är det okej att känna så?”
Jag minns att Fredrick sa – när vi väntade Elise – att det hade varit så himla kul om det blev en tjej. Pappas flicka liksom. Men sen la han till att det såklart inte spelade någon som helst roll – ändå var det den där önskan jag fastnade för. Så jag började hoppas. Nu blev det visserligen en tjej, två tillochmed, men hur känner de som hoppas så mycket på ett kön och får ett annat? Jag vet att både jag och Fredrick hade älskat honom precis lika mycket om det blev en kille den där första gången. Det är en självklarhet för mig! Jag menar bara att jag kan förstå den här tjejen som nästan skäms för att hoppas på ett kön – som om det skulle ligga någon skam i det och att hon skulle behöva ursäkta sig om det inte blev som alla andra trodde.
-”Ursäkta mig, men det blev faktiskt en kille – ledsen för det!”
Avslutningsvis skrev en annan mamma att ”sålänge du älskar ditt barn lika mycket när han eller hon väl kommer ut så kan du väl hoppas du vad du vill! Då spelar det ju ingen roll vad du tyckt eller tänkt innan” och jag kan inte annat än att hålla med.
Jag tycker att man ska få hoppas på vilket kön man vill. Jag hoppas lite på att nästa blir en kille – för att det hade varit himla kul att ha något vi inte haft innan, haha. Men jag blir minst lika glad för en till tjej såklart – då kan vi döpa om dem till tripp, trapp, trulla.
Vad säger ni? Tycker ni det är okej att hoppas eller tycker ni att man ska hålla det inom sig?
Kram.
// Bild lånad från minbebis.com //
Jag hoppades på en tjej. Vet inte riktigt varför, och blev lite överraskad över hur mycket jag ville det. Så illa att vi tog reda på könet för att jag ville ha tid att "vänja mig" om det var en kille, för var rädd att bli besviken på förlossningen annars. Nu visade det sig vara en flicka men när jag fick höra det insåg jag också att det hade spelat noll roll om det hade varit en kille och jag hade självklart inte blivit besviken under förlossningen om jag fått reda på könet först då och det hade varit en pojke. Konstigt vad man kan få för sig!
jag var helt bombsäker på att det låg en flicka i magen, antar att man naturligt önskar att det är av samma kön som en själv för min sambo önskade en pojk. En vecka innan ultraljud sa jag bestämt att det är en pojk som ligger där inne och jag hade så rätt! Han är frisk och det är huvudsaken! 🙂
Jag va helt säker på att lillebror va en flicka. Till 110%, men uppenbarligen hade jag fel och inte gjorde det något ?
Jag var också såååå säker på att båda våra var killar, men ut kom två tjejer – precis lika efterlängtade som pojkarna varit ?❤️✨ kram!
Hihi har haft de tankarna länge, detta är mitt sista barn vill inte ha fler, hade varit så kul o få en liten tös men nu är det en pojke o jag längtar efter honom något så enormt.
Tror nog de flesta har en planering för hur livet ska bli och allt sådant. Då faller det sig även naturligt att om man planerar skaffa familj att man även hoppas på just en liten gosse eller kanske en tös.
Livet blir kanske inte alltid som man tänkt men aldrig fel att hoppas.
Så sant som det är sagt tycker jag 🙂 Jag tror också att man föreställer sig livet på ett visst sätt – sen formas det till ens alldeles egna version 🙂 Så härligt! Kram <3
Jag tycker absolut att man kan få tycka att det hade varit roligt med det ena eller andra könet! T.ex jag har 2 tjejer hemma,men skulle nu tycka det vore kul med en pojk! :). Dock tycker jag det är illa när man säger att man INTE vill ha det ena eller andra , ut kommer ett barn och förhoppningsvis är det friskt! ✨
Det kan jag hålla med om! Jag träffade en mamma en gång som var gravid samtidigt som mig. Hon visste att hon skulle få en pojke men när vi var och handlade kläder och leksaker till de små så säger hon "jag är så avundsjuk! Jag vill ju också ha en tjej!" – det lät fel i mina öron. Håller med dig där – det hade varit kul att ’testa’ det andra, haha! Kram <3