Göteborgsmamman

God morgon!

Imorgon vaknade jag upp på samma sätt som jag gjorde för två år sedan. Jag tittar på min vänstra sida och får se Fredrick ligga där, sovandes, i vår gemensamma säng. Han låg där så nära och fridfull, att jag fick svårt att andas för en sekund – jag ville inte väcka honom. Efter en stund ringer larmet och det är dags att gå upp.

När jag var gravid med Elise så började jag snarka något helt otroligt på nätterna och vi kom till den punkt där vi bestämde oss för att sova i varsitt rum för att båda skulle få sin sömn. När Elise föddes så var det uppvak och jag sa till Fredrick att han lika gärna kunde fortsätta sova själv för att han redan som det var hade det svårt med sömnen. Efter det här har tiden bara gått och sedan Julia har vi sovit med varsitt barn i varsitt rum.

Men så igår, då hände det. Elise var riktigt pappig och gick in till Fredrick där hon somnade bredvid i sängen. Fredrick frågade om han skulle bära in henne eller om vi skulle testa att låta henne sova själv. Han tassade ut och kröp ner bredvid mig. Nu har HELA NATTEN gått och Fredrick har åkt till jobbet. Elise ligger sovandes kvar i rummet. Vågar vi testa inatt igen?

Nu ska jag och Julen mysa i väntan på att storasyster vaknar. Jag väntar med kaffet för att inte väcka den björn som sover när malen går igång, haha.

Kram på er <3

// Gårdagens smarriga middag; köttfärslimpa med färskpotatis, saltgurka, brunsås och lingonsylt <3 //

// Haha, Elise tycker det är SÅ kul att stoppa in fingrarna i Julias mun. Inte klokt! //