Hej på er!
Jag tror inte vi har tagit upp ämnet förut, men jag fick en fråga hur jag och Fredrick tänker kring hur många barn vi vill ha när vi känner oss ’klara’.
Detta är ett ämne jag får så starkt blandade känslor för. Dels för att jag blir så otroligt lycklig när jag tänker på att vi redan lyckats få två helt otroligt underbara och friska barn, samtidigt som mitt hjärta brister för de som av olika anledningar inte kan få barn själva. Så kan man tänka om allting – det mesta har ju bra och dåliga sidor – men från djupet av mitt hjärta så hoppas jag att forskningen går såpass mycket framåt att vemsomhelst ska kunna få barn i framtiden.
Både jag och Fredrick kommer från stora familjer. Fredrick har två äldre bröder där båda idag är gifta och en av dem har två barn. Märk väl att den ena är mer högljudd än den andra i hans familj och ni kan nog se familjemiddagarna framför er – helt underbara!
Mina föräldrar är skilda och jag har en syster på mammas (och pappas) sida, dock en lite mer salig blandning på pappas sida; en halvsyster, två halvbröder och två ingifta bröder som är pappas frus barn. Ni behövde inte följa med på det där. Ingen gör det.
Lika mycket som jag älskar att ha en lugnare kväll hos mamma, tycker jag det är roligt när det brötas runt och det alltid händer något. Hade det inte varit så att det hade behövt ett slott och en betydligt större bil så hade vi nog valt att skaffa fyra barn, där tror jag vi är ganska överens, men om allt går bra och vi kan, så är tanken ett barn till i framtiden. Elise och hennes syster kom enligt många väldigt tätt och jag kan inte annat än att hålla med, dock var detta helt planerat och inget vi skulle ändra på. När nästa blir beräknad vet vi inte riktigt än, det återstår att se. Vi kör på när det känns bra och vi framförallt har kommit in i tvåbarnslivet. Och det, mina vänner – det kan ta ett par år 🙂
Kram.
Det är ju så underbart härligt med barn så det är klart man vill ha massor hehe. Jag och mannen har hela tiden tänkt oss fyra stycken men nu känner vi att vi får se lite vad man orkar. Jag har tyvärr inte varit välsignad med några okomplicerade graviditeter än så länge. För tillfället är jag mitt inne i min andra graviditet (bf i april) där jag liksom första graviditeten varit sjukskriven sedan vecka 6. Samtidigt som man tänker att det är en begränsad tid man är gravid lär det ju inte bli lättare ju fler barn man har. De första barnaåren är ju så otroligt goa och händelserika och det kommer på något sätt kännas sorgligt när de är över så därför vill ja dra ut på det så länge som möjligt hehe.
Jag håller med – livet med barn är underbart! Hoppas du blir bättre tiden som är kvar och lycka till med andra barnet <3 kram!
Trots att vårt tredje fortfarande trivs bra i magen, så tänker jag en hel del på hur man ska göra sen.
Vissa kan ju tycka att det vi gör nu, med att börja om från början igen borde vara lite jobbigt. Eftersom vi valt att ha det glesare mellan våra barn, så blir det som att börja om från noll varje gång:) I början av denna graviditet, så gick jag nästan in på att detta är nog sista barnet. Jag är 31 år gammal och ska vi vänta länge med vårt fjärde, så är jag ju närmare 40 när nästa skulle komma. Kan känna att det är lite för gammalt…för min del:)
Jag har sagt förut att jag vill ha 4 barn.
Mannen har inte den inställningen att detta är sista, utan han svarar att man vet aldrig om det blir en till eller ej. Så han är inte helt främmande på att kanske få en fjärde:) Jag kan känna nu att jag vill ha en fjärde, önskar inte att detta är min sista graviditet:)
Jag tycker absolut inte att det är för sent 🙂 ! Kan man och vill man så ska man – det finns inga rätt eller fel och det är det som är så skönt!
Att vara gravid är underbart <3 Lycka till med magen! Tusen kramar.
Ja vi har hittills 12,5 månad mellan ettan och tvåan, kommer få ca 20-20,5 månad mellan tvåan och trean. Sedan är det stopp. Åtminstone för minst 4 år framåt. Jag vill hinna bli färdig med min lärarutbildning först. 😉
Men jag har fem (biologiska) syskon där det skiljer 10 år mellan den äldsta av oss och den yngsta. Så 6 barn på 10 år. 😉 Och maken har två yngre syskon där det skiljer 4 år mellan honom och den yngsta.
Tilläggas ska att min äldsta halvbror är 41 och min yngsta halvsyster är 12, haha 🙂 Låter underbart med 3 barn så tätt! Kram.
Hej! Har precis hittat din blogg och insta då jag precis som du också är en göteborgsmamma med en liten dotter som heter Elise (fast min är 2,5 år). Just därför tycker jag att det är väldigt kul att följa din blogg och är spänd på vad lillasyster kommer att heta. Får se om vi har samma fantastiska smak där 😉 Fast det är verkligen jättesvårt att komma på namn tycker jag. Men Elise tycker jag är så fint och kan inte vara mer nöjd. Min kompis dotter heter Leonie, och de två namnen tycker jag går fint ihop.
Hej Klara! Vad roligt – välkommen hit! 🙂 Det är galet hur liten världen är. Haha, jag måste säga att du har väldigt bra smak! Vi vill hitta något med samma ”klang” som Elise, men det var svårare än vi trodde. Har ni kommit på ett namn än? Kram.