Göteborgsmamman

​Idag går vi in i veckan jag aldrig trodde skulle komma – vecka 40! Hon skulle ju ha kommit ut nu tycker jag, men istället rör hon runt där inne som aldrig förr. Vrider, vänder och försöker tränga sig ut genom naveln på mig. Om 10 dagar från idag så kom Elise, så vi får hoppas på att lillasyster bestämmer sig för att slå storasyster i tiden – och komma ut tidigare då såklart 🙂

– Bebisens totala längd är mellan 48-52 cm och som jag skrev sist så var Elise 51 cm när hon kom ut. 

– Hon väger ca 3,4 kg och Elise vägde 3535g dagens hon föddes. 

– Nästan allt fosterfett är som bortblåst och barnet är helt redo för ett liv utanför magen.

– När barnet föds så klipper man i vanliga fall inte navelsträngen förrän det gått 2-3 minuter, utan låter den sista mängden blod föras över innan detta sker. Gäller fullgångna bebisar. 

– Jag har gått upp 13 kg allt som allt och nu verkar det inte röra på sig mer. Även storleken på magen har planat ut helt och hade inte växt märkbart mycket sedan jag var hos barnmorskan för 2 veckor sedan.

– Jag har – om man bortser från ’fjärilen’ vid naveln efter piercingen – fått 3 små bristningar på magen nu den senaste veckan. Inget jag reflekterar alls över mer än att de finns där. Har jag burit 2 barn så är det helt okej för min del 🙂 

– På tal om magen så är det något Elise börjat upptäcka nu – att det rör sig och hon ska peta med sitt finger i naveln hela tiden. Inte så bekvämt, men väldigt gulligt så jag låter det vara 🙂 

– Bebisen har hicka varje dag. Det guppar och guppar och guppar. 

– Jag mår bra, men sover väldigt lätt på nätterna. Drömmer konstiga drömmar om allt och ingenting och har svårt att somna om. Jag har även halsbränna till och från och det känns som om det sitter en kork i halsen på mig ibland.

– Förutom sömnen så känner jag mig väldigt lycklig och är ständigt i sökande efter närhet. Jag pussas, kramas och vill vara nära Fredrick och Elise hela tiden. 

Med 6 dagar kvar så kör vi nu slutspurten! Jag kan inte vänta på att få träffa den lilla – även om allt känns väldigt overkligt fortfarande. Så självklart, men så svårt att föreställa sig en mini-Elise. Kommer de ens vara lika .. ? 

Kram.