efter Eiras nap slängde jag ner henne i vagnen och styrde den mot bibblan.
Bibblan, mysigt tänker ni. Sitta i ett hörn och bara läsa böcker efter böcker. Nej..att ta med Eira till bibblan är som att springa efter en påtänd hund. Ut med tungan och sen bara springer hon. Går fram till aaaaaaalla. Spelar ingen roll om hon inte känner personen, alls. Jag får liksom tvinga henne att följa med mig ”hehehe Eira häääär är mamma ju, Eira?”..
Hur som, hon hade kul det är ju huvudsaken. Nu är hon hos sin farmor och ska få pannkakor och tanken var att jag skulle städa/baka det sista. Men bibblan tog kraften ur mig..får se vad vi ”hinner” innan vi åker mot mötet…:)
