Att vara mamma är mycket roligare- och svårare än vad jag trodde.
Jag har ofta haft rätt bra med skinn på näsan, inte brytt mig vad folk sagt och inte varit sen med att ryta ifrån. Men när folk påpekar saker kring Eira eller mitt föräldrarskap, ja då är det som en stor klump av dåligt samvete samlas i min kropp.
Herregud vad många fel man kan göra. Man ska inte lämna på förskolan innan tre, det behöver barnen inte. Man ska inte låta barnen sitta med vagnen ifrån sig själva, då får dom för mycket intryck. Man ska inte ge för mycket salt, socker, och inte ris heller för den delen då får barnen cancer. Va läser du inte för barnet? Då kommer hon inte kunna prata förrän hon är 35. Du vet väll att det aaaaabsolut bästa för barnet är att kladda med maten? Nej men låt inte barnet kladda, hon ska lära sig i tid att äta med bestick. Va väger hon 10kg?? det vägde min vid 1 år. MEN HERREGUD du låter hon inte kolla på tv hoppas jag? sover hon inte i egen säng ännu….Det blir svårare ju längre man väntar. Sover hon i egen säng? Samsovning är det ABSOLUT bästa. Annars kommer barnet bli otryggt och sen inte klara av skolan, inte få några vänner och hamna utanför samhället och till slut börja knarka.
Typ så. Ärlig talat…Jag vet inte om jag gör rätt. När vet man det? Jag hoppas bara att jag uppfostrar Eira till en stark och snäll tjej. Som känner sig älskad. Jag vet inte alls om alla saker jag gör är rätt, men jag försöker att göra mitt bästa. Följer min magkänsla. Vi prövar oss fram hela tiden. Jag skulle ALDRIG döma någon annan mamma, hur skulle jag kunna göra det när jag vet att den mamma antagligen känner som mig?
Eller är det så, att det bara är jag som ibland känner mig lite vilsen, som inte alls vet om jag gör rätt alla gånger. Kan det vara så att alla andra mammor är perfekta? Att dom alla gånger gör rätt?
Ibland vill jag bara stänga ner bloggen, och alla andra sociala medier. Utan tvekan är det svårare att vara mamma idag tack vare detta.
Okej det var mina torsdagstankar. Nu ska jag fortsätta vara en sämre mamma. MVH deppig mamma som hoppades slippa högstadiefasoner i vuxenålder.
Håller verkligen med om att det är svårare med barn idag när ALLA ska lägga sig i om hur man gör! Vill man ha råd så frågar man om det!! Jag försöker iaf också köra på magkänslan. Men sen är det ju faktiskt så att jag har burit mitt barn i 9 månader och jag är med honom 24/7 så jag VET precis vad han vill/vad som händer! Det är något ingen annan kan ta ifrån dig! ♥♥
Blir lite konfunderad.. Du gör ofta inlägg om nedtryckning, man ska göra si och göra så med barn etc. Är majoriteten av dina läsaren fröknar med pekpinnar? Eller är det på stan du möter dessa människor? Eller hur får du denna pajkastningen?
Stirra dig inte blind bara.. Finns sååå mkt att lägga sin energi och krut på 🙂
Kommentarer på bloggen, en del godkänner jag inte. Sen via sociala medier och bloggar jag läser där mammor ska pika och påpeka vad som är rätt och fel. På stan har också hänt ”ha inte filt över vagn, ha inte vagnskyddet nerdraget”. Jag kanske haft otur. Men hetsen på sociala medier mellan mammor har jag inte undgått. Jag lägger inte energi på det, jag kör mitt race. Men jag vill påpeka i min blogg att det är okej att inte göra rätt alla gånger. Att vad som är rätt för mig är inte rätt för dig och att man inte behöver känna att man måste göra något.:)
Fina härliga Frida, du gör INGA fel i hur du uppfostrar Eira. DU vet vad som är bäst för henne. Tycker det är så tråkigt att folk (mammor) påpekar så otroligt mycket. Det många glömmer bort är att våra barn är OLIKA individer, med andra ord ingen är lik någon annan. Medan ett barn älskar att sova i egen säng så älskar ett annat barn att samsova. Medan ett barn hellre vill bli matad så vill ett annat barn äta själv. Medan ett barn är nöjd med att kolla på sin mamma i vagnen kanske ett annat inte ens vill åka vagn om detta barn inte får sitta framåt istället. Vad är då rätt och fel? Det finns INGA rätt och fel. Man gör ju självklart det som man vet att ens eget barn mår bra av. Jag har sagt det innan och säger det igen, du är en KLOK tjej och jag kan lova dig att Eira kommer att växa upp till en lika klok och härlig individ precis som sin mamma, oavsett om du lämnar henne på dagis när hon är 1 år eller 3 år. Jag personligen har sett i min omgivning att de barnen som börjat på dagis tidigt ligger så mycket längre fram utvecklingsmässigt än de som inte börjar på dagis alls eller sent. JAG tror på att det är nyttigt för barnen att lära sig att komma till en ny omgivning och få lära sig att samspela med andra mer än bara sin familj och därför kommer även jag att skola in min dotter när hon fyllt 1 år.
Stå på dig Frida och låt dig inte sänkas av elaka, icke vettiga och onödiga kommentarer. Du är en GRYM mamma. BE YOU, det mår Eira bäst av. Kram <3
Men vilken fin kommentar! behövde en sådan, tusen tack:) KRAM!
DU vet bäst vad som är bäst för ditt barn och ingen annan. Just för att du är hennes mamma! <3
Åh tack, kram!!<3