Nu under eftermiddagen har jag, Jakob och Eira gjort lite ärenden och kunnat bocka av lite ”to-do” grejer. Väldigt skönt för min hjärna att kunna göra en liten bock vid listan.
Ville bara ta upp en liten grej som jag funderat på. Känt mig lite nedstämd och försökt komma på vad det kan bero på. När jag fick reda på att jag var gravid fick jag ju lite panik, en av anledningarna var att jag inte ville mista några vänner. För när du blir gravid och får barn finns det hur många vänner som helst, med barn att umgås med. Men de vännerna som inte har barn, inte alla men vissa..kan inte hjälpa att känna mig lite utanför. Det är som att de tror att man bara är mamma och inte kan göra saker utan barn. Väldigt tråkigt!
Det är såklart kul att hänga med folk som har barn, man kan liksom go bananas och BARA prata barn, bajs, barnmat ja ni fattar. MEN JAG personligen tycker det är skönt att bara vara jag och inte prata bebis hela tiden och träffa gamla vänner och folk utan barn också. En balans liksom.
Hur kände ni er? Hade ni vänner utan barn som ni tappade kontakten med?
Bilder som jag knäppte på Eira, kan aldrig bli för många bilder på sitt barn??
Åh förstår precis! Exakt samma känsla de senaste veckorna… Antar att vissa saker förändras även om man själv tycker man är samma person så ser kanske de utan barn mer annorlunda på en än de med barn! Men hey vi gillar ju fortfarande ”tjejsnack” och vin mm