Lagom tills semestern börjar kommer mjölkfabriken läggas ner. Eira är nu snart 6 månader och det är med lite sorg i bröstet som vi ska sluta, det trodde jag aldrig att jag skulle känna. Men samtidigt, vilken befrielse! Jag har ju som ni säkert vet inte varit bekväm med amningen från start och varit i valet och kvalet om jag skulle sluta amma, men efter 4 månader blev det lättare. Ironiskt nog har jag då alltså haft ca 1 månad ”go amning” innan det var dags för mig att tänka på refrängen.
Eiras huvudföda är fortfarande amning, bortsett från sista kvällsmålet som vi ger ersättning och på morgonen får hon lite lite gröt. Vi kommer snart introducera välling som sista mål inför kvällen.
Jag fick uppleva att amma utomlands och på flyg för att det skulle vara så praktiskt. Ärlig talat så hade nog flaskan varit minst lika praktisk, bara ta fram en färdig tetra hälla i och VOILA maten redo.
Men amningen har blivit min och Eiras lilla grej. & Eira jag ber om ursäkt för dina första veckor i livet var lite upp och ner. Men dina föräldrar var väldigt nya på det här, och mina hormoner var överallt och jag visste inte vad jag skulle ta vägen, typ. Men det blev bra till slut, vi har haft många mysiga amningsstunder.
Men innan vi slutar med amningen helt vill jag sluta nattamma, för DET har varit praktsikt när hon vaknat (och hon har vaknat 100203049494 gånger om natten sen hon föddes) att bara lyfta över och ge bröstet. Så för att slippa just det momentet ska vi få henne att sluta äta om natten. Vi höll ju på med det i några dagar men sen kom Spanien ivägen och rubbade rutinerna.
Så när amningen är helt över ska jag göra en bonfire med amningslinnen och amningskupor. Hejhej normalt stora bröst, inga fläckar på tröjorna när man glömt kuporna i..inte vakna av ömmade bröst. MIN kropp igen! Det blir ju mer jämställt med när båda kan ge mat lika mycket. & jag längtar faktiskt efter en sådan simpel grej som att kunna ta på mig vad jag vill utan att behöva tänka ”kommer mina patts ur det här snabbt?”. Eller kunna ha kläder som passar, utan att brösten är ivägen.
Ja amning är verkligen underbart, hemskt, tidskrävande och smärtsamt..Allt på samma gång! Jag är såklart tacksam över att mina bröst har kunnat ge Eira den näring hon har behövt för att växa, men om det blir amning eller flaskmatning vid nästa barn klurar jag fortfarande på..
Ja men vi kör la ett liten amningsbildbombning som avslutning:
hehehe älskar denna.
fortsättning följer..