lite mer än 1 månad har jag nu varit mamma till Eira. 5 veckor sedan hon kom in i mitt och Jakobs liv. Det här man fick höra att det är en kärlek man aldrig känt förut stämmer! För varje dag som går lär jag känna henne bättre och kärleken växer. Det liksom värker i bröstet när jag kollar på henne. Hur ska JAG kunna ge henne allt jag vill? Jag börjar gråta när jag tänker på att någon gång kommer någon att göra henne ledsen. Blir arg och tänker att jag ska slå ihjäl den personen (Nej jag ska inte lovar, men det KÄNNS så)
Hon har gett oss mindre timmars sömn, en oro som jag inte trodde existerade men en kärlek utan slut. HERREGUD alltså jag kan inte skriva ner känslan. Försöker med ord beskriva hur det känns att ha en liten dotter.
Jag undrar så vem Eira kommer vara som person. Än så länge är Eira en liten tjej som helst av allt skulle vilja ligga på mitt eller Jakobs bröst 24/7..Hon älskar sällskap och gos! Dock är hon väldigt bestämd (undrar vem hon fått det ifrån hehe)
Såhär sover hon, tätt tätt inpå mig..Snirklade mig ur och fotade henne när hon låg och snarkade med sin Greta jämte. Herregud har vi skapat henne? Hennes lilla uppåt näsa, mjuka öron och knubbiga små armar.
