Jaha. Att vakna är en STOR besvikelse nu. Det är som att lägga sig på kvällen och invänta julafton- för att sen vakna och ”missat” dagen. 4 dagar över ÄR inte mycket. Men med Eira gick jag aldrig över pga igångsättning och typ ALLA har sagt ”duuu kommer föda tidigare”.
Men att gå runt som en levande bomb och vara sjukt rastlös- men ingen ORK att göra något. Dagarna är extremt långa. Imorgon börjar Jakob jobba igen, något som vi kanske inte riktigt hade räknat med..
Hade också lovat mig själv att ha tålamod. Att inte bli irriterad och frustrerad. Att INTE googla massa. Well. Jag googlar ”BF+3 känner inget” ”hur många dagar gick ni över” osv. Man blir ju tokig!
Mycket klagande här nu, sorry för detta. Tänk vad sjukt att man LÄNGTAR efter smärta. Ge mig vad jag tål! Kom igen då. Allt är bättre än att vara gravid fet och otymplig just nu. Vill ju se vad som gömmer sig där inne också!
Det jag funderar på just nu: vill ju att det ska komma igång av sig självt… oavsett om det är bf+9 eller så. Men, man är ju orolig att bebisen tjockar på sig till en 5kg klump tills dess? Hur fungerar det? Tror inte kroppen orkar sömnlösa nätter och sen trycka ut en enorm bebbe. Frågan är: be om igångsättning tidigare eller hålla ut och hoppas att bebisen kommer ut ”normal Size”? Finns ju INGA riktlinjer för detta. Min mamma gick över 2 veckor när hon väntade mig, och jag var pytteliten ändå.
Tankar hos en gravid uttråkad kvinna.
Lite bra att den inte kommit i helgen. De har haft fullt på förlossningen på ryhov! Men de finns ju andra sjukhus att åka till…
Jasså? Jobbar du på förlossningen? Skönt att få lite info om läget där! Ja då kanske det var meningen att bebisen inte ville ut….
Nä jag jobbar i dörren bredvid, på neonatalen!
Bebben kommer snart! Försök att att njuta av att bara vara tre ett liiitet tag till. Sen kommer man inte komma ihåg hur det var ?