Eira har varit glad- som hon typ alltid är. MEN senaste tiden har jag ju berättat lite om trotsen (eller vad det nu kan vara..) men verkar ändå som de flesta runt 18 månader går igenom samma sak. Får utbrott för MINSTA lilla. Som en bomb bara exploderar hon, för att 10 sekunder senare glömma bort det. Phuuu.
Vi handlade idag på Maxi efter Jakobs jobb, allt gick finfint. MEN SEN. Hon såg det. Det som vi försökt undvika, djävulens påfund. Nämligen….
Tror ni att hon ville gå därifrån? Tror ni hon gjorde det lätt för oss?
& Eira hade på sig sina finfina byxdress hon fick idag av farmor Tinna. Mycket fin och skön!
Det märkliga är att man glömmer bort fort utbrotten. Titta bara, vilken ängel!
Stackarn har ett blåmärke på kinden. NU packa vidare, i morgon åker vi en sväng till Halmstad över helgen 🙂
P.s… Har en grej jag ska berätta för er med. Det tar vi i morgon! PUSS
