Jamen LITE SÅ. Jag är i en jäkla uppförsbacke just nu, jag vet att det vänder så småningom. Men sjukdomarna, ITS KILLING ME. Jag vill ju till morfar i helgen, han har börjat prata och äta igen. Han tror att jag ska komma till honom med hans gitarr (gammal trubadur). Känns sådär kul att behöva ställa in och låta honom ligga på sjukhuset ensam.
Förra helgen var vi sjuka, likaså denna.
Annars? Jag var på kontoret och gjorde en mediestrategi för ett företag, mycket kul! Sen åkte vi på lite ärenden. Tinnas jobb är superkul och varierande, men jisses vad hon får jobba. Deadlines som ska in, kunder som ändrar saker i sista sekund. Det gäller att kunna ha många olika bollar i luften samtidigt. Men älskar kontoret, blandat med olika företag. Vågar påstå att jag sitter på Jönköpings finaste kontor, och med en ljuvlig utsikt!
Dagens + är att vi kunde äta lunch ute, i solen. Det var riktigt varmt och kunde till och med ta av mig jackan!
Dagens – (förutom sjukdomar och mensen som kom på besök) så är det mina kläder jag beställde som är SJUKT KORTA. Inte alls som på bild…Varför ska allt vara magkort nu? WHY?
Efter praktik skyndade jag mig bort för att hämta Eira. Sen var det dags för podinspelning… När vi var klara efter typ 2 timmars slit kände vi båda att nej, detta är inget vi kan stå för. Detta blev inte bra, känns lama och inte alls på hugget. Tråkigt innehåll. Ja det smittar av sig, och vi tänker inte publicera avsnittet. Vi väntar till nästa vecka med NY energi.
Säg att det vänder snart? Kan vara dramatisk också pga av mens och PMS men NEJ DET HÄR ÄR INTE KUL!!!
Vet att det låter gammalt och tråkigt nu men. Det är såhär med småbarn, man får bara ”go with the flow”. Minns när vårt första barn började på förskolan, jag har aldrig haft så mycket konstiga sjukdomar under ett år som jag hade då. Halsfluss, öroninflammation, ögoninflammation, förkylning, influensa you name it! Men det är bara så att barnen ska igenom alla dessa sjukdomar för att bygga upp sitt immunförsvar och det tar på krafterna. Särskilt när man sett fram emot att komma tillbaka till verkligheten och man vill bara att allt ska funka i vardagen. Men det är bara att sänka prestationsnivån lite (även om det är svårt) och ta dagen lite mer som den kommer. Ena dagen är verkligen inte den andra lik när barnen är små… men om det är till en tröst – DET BLIR BÄTTRE! Jag lovar 🙂
tack för bra pepp, det är precis som du skriver! Får bara inse att jag har småbarn nu och livet kanske inte är preeecis som innan. Tar nog ett tag för mig att förstå det och har precis börjat sjunka in hos mig 🙂 KRAM och fin fredag
Kämpa!