Alltså. Verkligheten börjar komma ikapp. Eira ska snart skolas in..vad jag verkligen känner för det är typ, det ska bli kul och spännande för Eira. Det ska bli skönt för mig att komma tillbaka till en vardag. Meeeeen stressen över hur allt ska funka?! Min hjärna går på högvarv. Hur gör man med förskola? Vad får man göra? Vad ska hon ha på sig? Tänk så fryser hon och ingen fattar. Tänk så behöver hon dricka vatten men ingen fattar.
Sen ska jag samtidigt börja plugga igen. Registrera mig…hur fan gjorde man det nu då?? Jag behöver fixa böcker. Sen måste jag söka jobb. För till sommaren är jag klar..måste fixa cv. Tänk så vill ingen anställa mig?? Ångest!
NÄR blev jag såhär vuxen med så mycket ansvar??
Jag önskar jag vore mer ”det löser sig”. Sådär härlig och glad. Men när min hjärna börjar gå lös såhär får jag PANIK och vill bara att alla oklarheter ska vara KLARA.
Någon mer som känner igen sig? Löste det sig? Pepptalk tack!
