här kommer ett ärligt och flummig analyserande inlägg. Hoppas ni hänger med, om inte har jag ialf fått skriva av mig.
idag var jag hos en ny läkare för min bröstoperation. Ja jag ska fixa brösten! Jag tänker ändå vara så pass ärlig mot er, har ändå varit det till 99.9% i bloggen innan så kan lika vän fortsätta med det. Läkaren var toppen, alltså så proffsig och trevlig, men…
när jag tog av mig kläderna (bara det är ju så jobbigt) granskade hon mig och sa: ja du har lite mamma kilon kvar eller? Du vill gå ner i vikt va?
Ehhh…ja eller lite har jag ju kvar, jag har försökt men ska försöka mer nu..
läkaren: ja men asså det är ju ett heltidsjobb. Sköter du kosten bara så! 10 kg? Tills operationen fixar du det? Du ska ju trivas! Jag kommer inte vara på dig men…
om hon bara visste. Jag har full koll på att det är ett heltidsjobb. hon visste inte att hon talade till en föredetta ätstördperson vars liv i i sådär 2 år kretsade kring kroppen mat och träning. Rättare sagt den maten som jag inte åt och den träning jag utförde slaviskt. Där och då ville jag bara sjunka genom jorden. Med mina hängpattar och degmage bland silikoninlägg på hyllorna och bilder på perfekta bröst. Sen min dotter Eira, som satt på golvet och lekte oskyldigt. Tänkte: fan Eira att du föddes till tjej. Det är inte lätt, men jag ska göra allt i min makt så du slipper det här. Hamna i en sådan här situation. Jag är förlorad, jag är redan störd men Eira. Jag ska få henne att inse vart värdet sitter, att träning är bra. För kroppen och själen i rätt mängder.
Jag är så jäkla tvetydig i mig själv. Har alltid brytt mig om hur jag ser ut. Vill vi alla inte se bra ut? Finns det människor som på riktigt inte bryr sig om vikt och hängpattar? Fy vad avundsjuk jag blir isåfall. Jag har inte brytt mig så mycket innan och bara känt att kroppen är häftig. Men ärligt nu, jag mår dåligt över att kroppen har förändrats. Därför gör jag något åt det. Är det fel?
Jag vet att jag mår som bäst när jag äter nyttigt, slopar socker och kolhydrater. Unnar mig ibland och tränar för att bli stark. Att känns mig bekväm tar fram mina bästa egenskaper. Så nu börjar jag, men fan vad svårt det är att vara kvinna. Vilka sjuka krav som har inprintat sig i min hjärna.
Slut på analys!
Men FY vilken otrevlig och vidrig kommentar. Sånt som verkligen kan sätta sig fast i huvudet fast att en verkligen inte borde bry sig. Usch.
Jag har också opererat mina bröst, samma klinik som du tänker ta, dock inte samma läkare. Jag tog en av de manliga läkarna istället. Först och främst vill jag säga att det är tråkigt att hon uttryckte sig så i om dina tidigare ätstörningar.
När jag gick på min första konsultation frågade han mig om jag är nöjd med min vikt eller om jag har planer på att göra något åt dem inom den närmsta tiden. Jag svarade att detta är min vikt som jag haft länge och jag är nöjd med den. Efter att jag opererade mig och hade mitt återbesök ca4 månader efter eller hur det nu var så hade jag gått upp i vikt (som jag redan visste) – detta var något han påpekade i syfte att r e s u l t a t e t inte blir densamma. Kirurgen går efter den vikten man har då och ökar man/minskar man i vikt så kommer det förväntade resultatet att förändras.
Detta tog inte så hårt på mig (även jag har haft dålig relation till mat när jag var yngre, tränade massa massa – åt ytterst lite) just för att en kirurg ser enbart resultatet. Min känsla är att många kirurger är jävligt dåliga på det sociala, vad som får och inte får sägas, de ser ju enbart att personen i fråga ska få ett bra resultat som möjligt. Självklart är det inte kul att höra sånt men jag kan tänka mig att en man som genomgår en bypass-operation också kommer få höra saker – just pga de vill se ett bra resultat som möjligt. Opererar du dig när du inte har den vikten du faktiskt vill ha och går sen ner i vikt (efter operationen) – du kommer bli missnöjd med brösten för de ändrar form. Därav hennes ”uppmuntran” (kanske inte det idealiska sättet att uppmuntra någon på) till att gå ner till den vikten du vill ha innan en operation genomförs.
Detta är ett väldigt luddigt inlägg men jag tror också det är viktigt att förstå båda sidorna. Det suger att höra sånt i know – kirurger är super-okänsliga. Jag tänker mig att de är som Sheldon i Big Bang Theory, de menar väl men så kommer det ut fel! P.S missuppfatta mig verkligen inte fel nu, menar inget illa!
Alltså va? Fyfan vilken oproffsig läkare .. hade bytt DIREKT! Hennes jobb är att göra dina bröst INTE att påpeka vad du borde och inte borde göra. Har många i min närhet som gjort brösten och deras läkare har ALDRIG påpekat deras vikt, utan enbart pratat om framtida barn såvida det ska påverka brösten efter en operation osv. Nej gud vad arg jag blev nu!!!!
Frida, du är bäst! Så himla viktiga och kloka åsikter samtidigt som jag aldrig slutar förvånad över hur otrolig rolig du är! Tänker alltid ”snälla bli min kompis” när jg läser din blogg! <3
Men hallå?! Varför tar man som läkare ”givet” att man vill gå ner kilon? Det kunde ju ha varit tvärtom att du kämpat med att GÅ UPP kilon och nu är precis där du kämpat för att hamna. Helt fel från henne och jag blir så trött på hur man skadar med sina ord hejvilt utan att tänka efter. Jag är glad över att du kan prata öppet om din bröstoperation och jag tycker inte alls du gör fel som tänker på dig själv och ditt välmående oavsett om det blir en operation eller inte. Stora kramar till dig!
Vilken oproffsig läkare som uttalar sig så. Helt sjukt att ens uttala sig om någons vikt på det sättet.
Även fast man inte borde så tar man ju åt sig.
Vilket ärligt och öppet inlägg. Tack! Ja, det är sjuka krav på kvinnokroppen och hur en än gör så blir det fel. Jag är också mån om hur jag ser ut och tycker det är jobbigt att kroppen har förändrats. Meeeen jag tänker inte ändra på kroppen utan istället lägga jobbet på att acceptera förändringen. Jag tänker precis som du på nästa generation och om jag inte kan jobba med min inställning och istället fixa/operera/banta, hur ska då mina barn kunna vara nöjda med sig själva? Tror att barn gör som föräldrar gör, mer än vad vi tror. Om jag opererar mig anser jag att jag ger mitt barn dubbla signaler. Det är minsann inte lätt och jag har full respekt för att andra gör andra val. Vi kan enas i att det är sjukt att vara kvinna och omöjligt att göra alla nöjda. Jag hoppas att du gör det som känns bäst för dig och din familj! Läkaren tycker jag för övrigt verkar dum i huvudet. Du var där för en bröstoperation och huruvida dina kilon sitter här eller där ska hon skita i att fråga om. Stor kram till dig.
Jäkla sätt o prata! Det räcker att de frågar om detta är en vikt du tänkt behålla så de kan rekomendera rätt strl mm. Usch ja blir så ledsen av o läsa.