Under graviditeten och efter var man sjuk orolig och nervös/försiktig. Det är nog inte förrän nu sex månader senare som man ändå slappnar av lite och tittar tillbaka och tänker: men GUD vad vi så rädda och oroliga? Jag antar att man blir mer avslappnad med bebis nummer 2? Eller är man lika nojjig?
Här är saker som vi gjorde som vi nästan skrattar lite åt nu. Nojiga första gångs päron minst sagt.
Hjälp jag har druckit alkohol- Jag visste ju inte att jag var gravid direkt, så jag festade en gång under graviditeten, väääldigt tidigt men när jag fick redo på det, DEN ÅNGESTEN. Ringde in ”eeh asså jag drack innan jag visste att jag var preggo *med gråten i halsen*” barnmorskan: jaha hur mycket? jag (ljuger): ”eeh…alltså..två…eller ah tre öl kanske det var”. Men det var LUGNT, så tidigt kan fostret inte påverkas av alkoholen, phuuuu.
Eh jag tror vattnet gick?- Jag hade varit ute och tränat när jag var i ca 4 månaden och kommer hem och känner hur blött det är i byxan. får P A N I K och ringer till förlossningen: eh ah hej alltså jag tror mitt vatten har gått!!! förlossningen: det är ju väldigt tidigt, kan du lukta på vätskan? luktar det kiss? … Ja jag hade kissat ner mig, vattnet hade INTE gått.
Minskade fosterrörelser- Alltså. Är ni gravida och ni känner att bebisen rör er mindre- ÅK IN! så klart. Men jag kände nog efter för mycket. Och sen googlade jag. Gör inte det! Vi åkte in hela tre gånger för att jag inte kände Eira, och blev igångsatt pga av det. Well better safe than sorry!
Vågade inte ge napp– Som första gångs päron lyssnar man ju på vad ”experterna” säger, alltså barnmorskorna…Vi ville ge napp, men vågade inte. Nästa gång åker nappen upp på BB. det är ett KRAV om jag ska amma.
Vågade inte hålla henne- Det är sant, Jakob fick hålla henne och byta blöja. Jag hade så ont i kroppen och vågade faktiskt inte byta blöja, jag trodde att jag skulle skada Eira. En del av deppen jag fick efter förlossningen antagligen.
När hon skrek- Bebisar skriker. Så fort Eira pep fick vi (läs jag) smärre panik. HJÄLP HON SKRIKER VAD GÖR VIII???.. första barnvagnspromenaden och hon började gny lite: NU VÄNDER VII NU SPRINGER VI HEM FORT INNAN HON DÖR!!!!
Röd stjärt- Eira fick väldigt röda stjärt efter någon vecka, det var faktiskt väldigt rött och till och med lite sår. Så ja jag åkte in till akuten en lördag med henne. Läkaren måste tyckt vi var helt dumma i huvudet och fick rådet att ”lufta lite mer så löser det sig….”
Googlingen- Jag har nog aldrig googlat såhär mycket som jag gjort under min graviditet/ första månader med bebis. Senaste var ”kan bebisar dö av för mycket välling”……….. ja ni hör ju!
Jag kan nog fylla på med en massa mer grejer, vad har ni gjort som första gångs förälder? Är man lika nojig efter andra? SKRIV SKRIV SKRIV! Så himla kul sådant här ju:)
precis kommit hem från BB. jaha skål då! ”hejhej kom och hjälp mig”
Jag var mycket mer avslappnad med nr 2, både kropp & knopp fattade galoppen då. Sen tyckte jag personalen på BB var mer avslappnad med. Kollade in 1 gång typ & frågade hur det gick
låter underbart! Hoppas det känns så för mig med när det är dags för numero2 🙂 kram!
Jag blev/är super nojig med nr 2 med! Samtalslistan är bara till 1177, haha!
Så kul att läsa ditt inlägg, mycket igenkänning! 🙂
Jag var precis likadan, vågade inte heller hålla eller byta blöja, sambon fick göra allt. Jag skyllde på att jag hade ont men egentligen var jag rädd 🙂
Jag ringde BVC och kompisar om ALLT i början, ringde bvc o frågade om han kunde få hjärnskakning om han låg i vagnen när jag gick på grusväg:-D Fick göra utredningar om han var allergisk för jag tyckte han skrek så mycket, såhär i efterhand tror jag det var att han var trött och är en ganska verbal liten herre i största allmänhet 🙂
Haha men snacka nojig som sagt!
hahhaa, den tanken har slagit mig också! Jaa samma som Eira, jag slutade äta mjölk men som du säger, antagligen var det bara vanligt magont….;) kram!