Jag har haft och har fortfarande lite svårt att identifiera mig som mamma. Jag ser liksom inte mig själv som en mamma, vad det nu är. I början hade jag lite panik över att det inte kom sådär naturligt men nu märker jag att ju mer tiden går desto mer känns det som att jag kommer in i mammarollen.
Men för mig är det viktigt att inte bara vara mamma, jag är ju så mycket mer än det, framförallt är jag Frida. Jag var orolig att liksom tappa bort mig själv på vägen när jag skulle bli mamma. Bara ge upp allt och stå och baka bullar, men icke!
Jag reagerar fortfarande när någon säger ”mamma-Frida” eller hur känns det att du blivit mamma? Eller ”din dotter Eira”. Nu fick vi hem ett brev till Eira, där stod det: till målsman för Anna Eira Greta Asp. Det kändes stort, jag är någons målsman liksom. Kanske det man ska säga till mig istället, Eiras målsman? haha.
Hur kändes det för er? känner ni er som ”en mamma” eller kom det senare?
