Satt med Jakob och funderade lite på förlossningen…Blandade känslor det här. En sak som är säker…det hjälper INTE att googla saker så som ”hur ont gör det att föda barn” ”hur många har dött när de föder barn” osv. Eller när man söker på youtube olika härliga videos på förlossningar. Speciellt inte när man råkar komma över en förlossning på 50-talet som skedde i hemmet. Inte alls trevligt!
Jag är både nyfiken och rädd för att föda ut bebisen. Jag brukar titta på kvinnor som fött barn som ser lite klena ut (vet elakt) och tänka HA om hon klarar det så klarar jag med det! Det är ju naturligt, kroppen ”sköter” det mesta själv. Hur som, jag och Jakob började fila på förlossningsbrevet, det man ska ha med sig och hoppas att barnmorskorna läser. Eftersom man tydligen inte kommer kunna kommunicera pga av smärta…….. såhär ser det ut för tillfället, sista punkten känns relevant.
Mitt förlossningsbrev.
Jag vill gärna att min förlossnings ska utgå efter dessa punkter:
• positiva, pedagogiska barnmorskor
• helst inte födsel i gynposition (relaterar till hemska gynundersökningar)
• vill undvika sugklocka
• börjar jag ge tecken på att vilja ge upp vill jag ha epidural men så sent som möjligt, för att inte riskera en utdragen förlossning.
• vill ha hjälp med att undvika att spricka.
• vill överleva.
Finns det några grejer jag bör lägga till/tänka på? HELP!
Alltså de där med förlossningsbrev… Skitsvårt. En har ju ALDRIG varit med om det innan så hur fasen ska en veta hur en vill ha det?
Epuidural är ca det bästa som hänt världen. Efter den tjoffades in i ryggen blev jag kontaktbar och kunde ”komma ut ut bubblan” och va med. Innan hade ja så ont att hela kroppen skaka och ja vred mig i smärta (mm visst blir du sugen på att föda..) det ja menar är va inte så nervig me epiduralen, för mig tog de inte mycket längre tid när den va inne. Det längsta och mest utdragna var innan… I med värkstimulerande oxh jävlar i min låda vad det satte fart.
Nåväl, ba tips.
Ja men ellerhur, HUR SKA MAN VETA?? Man vill ju inte missa en as viktig punkt liksom….Med Epuidral har jag hört ska vara magisk…så får nog bli en sådan. Tack för tips!! =)
Åh ja man kanske ska börja tänka på det här… Jag kommer lägga till att jag inte vill ha barnmorskestudenter med på förlossningen, hade det när jag tog cellprov en gång och hon stod bara och glodde rakt in i fiffi, som om det inge redan känns b att ligga där och spreta.
haha jaaa..Man är i en ganska utsatt situation som det är med fiffi helt ute i fria luften! bra punkt, den ska jag med ta 🙂
Jag skrev aldrig något förlossnings brev. Dels för att det är så himla svårt och planera när man inte vet hur det kommer att bli när man väl är där! Jag litade helt enkelt på barnmorskorna 🙂
Men jag tyckte dina punkter var jätte bra. Hoppas att du kommer uppleva en lika bra förlossning som jag gjorde. Tänka sig, snart ligger du där med en liten bebis i famnen! Så häftig känsla som inte går att beskriva 😀
Jo så är det nu, bara för man skriver ett brev är det ju inte säkert det blir så eller han det hinns med. Men tänkte att det kunde vara bra för dom att veta på ett ungefär vad jag vill ha/ inte ha. Ja hoppas med förlossningen går bra:) Man får ju ialf en bra belöning efter! kram