Filippa Rådin

Inatt var det dags för tredje natten utan att Maximilian får amma. Hade goda förhoppningar om att det skulle gå bra. Han fick en bra amning innan han somnade av Anja. Dock drack han inte så mycket flaska och sov ganska oroligt. Förut sprang vi alltid upp på övervåningen för att, natta, vycha, finnas där så snabbt som möjligt så han inte skulle vakna upp ordentligt när han skrek men det har vi slutat med nu dom senaste dagarna. Nu försöker vi låta honom hitta tillbaka till sömnen själv och det visar sig att han gör det relativt snabbt dessutom om bara man klarar av att vänta i tre minuter. I går vaknade han och somnade om vartannat i stort sett hela kvällen ända fram till 23:30.  Eftersom att han var så oroligt kändes det som han fortfarande kunde vara hungrig så jag gjorde en helflaska som han genast drack upp!

Ibland när man prickar rätt med sina barn, förstår och gör rätt utan att veta precis exakt, sprider det sig ett sådant lugnt och välbehag  i hela kroppen. Dom är det viktigaste man har och man vill verkligen göra allt för att allt ska bli så bra som möjligt. Och innan barnen kan göra sig förstådda känns det extra viktigt att vara lyhörd som förälder. Ja, ni förstår säkert och många känner nog igen sig i det jag säger. Dom små liven är så sårbara!

Natten blev inte riktigt som planerat. Maxilinan sov bättre än första natten men sämre än gårdagsnatten så summan av kardemumman är att  vi gör gigantiska framsteg om man jämför med hur det varit. I övrigt tog natten en helt annan vändning än väntat då Emmi vaknade och blev jätte sjuk och hade svårt att sova. Är det inte den ena så är det alltid någon annan i en stor barnfamilj som kan fylla på med sömnbristen :). Stakars lillhjärtat var helt förstörd över att behöva vara hemma från skolan och missa nya roliga ämnen som börjar nu efter nyår. Det är svårt att förstå och acceptera för en nioåring att dom nya roliga lektionerna kommer igen varje vecka hela terminen. För det är ju inte det det handlar om egentligen, det är ju det att man inte vill missa det roliga och att man vill vara på plats när det händer. Så i det läget känns det ganska lönlöst att jag som förälder förklarar hur verkligheten är, det är nu jag måste påminna mig själv att inte vara fröken och ställa allt till rätta utan bara finnas där för henne, inget annat, bara sitta och förstå att just nu är livet världens tråkigaste när tårarna rinner ner för kinderna.

Trots allt som händer just nu med galor, jobb och barnen så försöker vi verkligen se till att ha stunder där jag och Anja får lite egentid. Det är så viktigt att bara få prata lite, eller bara va med varandra utan avbrott från telefoner och dyligt. Och i den här perioden då jag och Anja inte hinner med lika mycket tid med varandra så stannar vi uppe alldeles för sent. Så att vi är trötta i dag får vi kanske mest skylla på oss själva. Men den tiden är alltid värd mer än lite trötthet dagen efter. Hade även lyxen att få ryggmassage när Anja kom hem efter en stund ute i längdspåret. Tror hon var lycklig av att fått åka iväg en stund på kvällen och träna. Efter karriären så har hon fortfarande stort behov av träning. Så kan jag stötta henne att komma ut så gör jag det! Hon blir så mycket lugnare när hon fått leka av sig lite:)

Nä nu ska jag hinna plocka bort dagen här hemma innan det är dags för att gå in för rond 4.

God natt kram alla!

F