I vår familj växer vårt hår som ogräs. Vi spenderar en hel del tid hos frisören och om ni frågar Anja så är det på tok för mycket tid som går åt till att sitta still utan att få något ”vettigt” gjort.
För att vara så effektiv som möjligt med barnen försöker vi samla alla deras klipptider i ett svep. Så när vi dundrar in med tre ungar kan det nästan kännas som att vi tar över frisörsalongen under en förmiddag. Man kan nästan säga att Vi klipper oss hos min gamla kollega som även är vår granne nu.
När jag startade KII började vi med att dela lokal med en frisörsalong som sedan tog över vår del när vi flyttade till större lokaler. Där jobbar numer även Jenny som tar sig an familjen ”långttjockthår” :):) . Maximilian som har svårast för att sitta still får alltid börja därefter kommer Elvis och sist Emmi som har störst tålamod och som älskar att vara hos frissan. Fast igår vara det bara Anja och jag som klippte oss. För mig är det lyx att ha den där tiden att sitta ner och vara fast i en stol och inte kunna göra speciellt mycket mer än att bara vara i nuet. Jag brukar försöka, så gott det går, att inte jobba på mobilen utan enbart kolla i tidningar och cruisa runt på olika sociala medier. Igår var det extra skönt då det varit lite hektiskt med fotbollsmatcher, kalas, besök och annat. Härligt att få lite egen lugn tid.
Tanken var att vi även skulle hunnit lyxa till det med en lunch tillsammans jag och Anja. Men när det är sista veckan innan barnen är hemma för sommarlov på heltid blev det lite kort om tid och lunch ute blev lunch hemma istället. Anja slänga snabbt ihop en supergod omelett och Micke kom förbi och hängde med oss innan han gick och hämtade pojkarna på förskolan. Micke och pojkarna har en dag i veckan tillsammans som egen bonus dag och igår var det en sån dag :).
Skolavslutningsveckan inbär alltid brännboll med klassen familjer och andra avslutningar, föräldramöten och aktiviteter. Tur vi bakade en hel hög med kakor i helgen så att vi redan har allt fika fixat!!
Brännboll på kvällen som sagt med match, föräldrar mot barn, var oerhört lyckat. Det var förresten första gången som vi föräldrar i klassen på riktigt fick träffas utanför klassrummet. Kände på en gång att jag verkligen gillar många av föräldrarna i Emmis klass, tror att det är viktigt att barnen ser oss vuxna umgås för att det ska ge positiva ringar på vattnet när dom sedan är i skolan. Ska nog chocka en dag och bara spontana ihop ett gäng föräldrar hemma hos oss. Vad tror ni om det? …jag som inte alltid gillar att vara social hahaha men jag har en fru som funkar socialt i alla lägen så jag får väl ta rygg på henne :):). Tror ni att det skulle uppskattas?
Maximilian var inte lika förtjust i just brännbollen så han och jag drog till lekparken en bit bort. Den ungen, det är en lycka att se honom utforska världen, jag blir alldeles varm i hjärtat.
Den här bilden beskriver honom så fint, med glädje och öppna armar omfamnar han varje dag!
Ta hand om varandra, kram F