En sak som poppar upp i mitt huvud ibland och som också kan göra mig fullständigt galen det är när vi vuxna lär våra barn att ”dom är bättre än alla andra”. Förstå mig rätt hur jag tänker nu, jag har upplevt massor av tillfällen där man som förälder står och köar till någon attraktion eller event där ens barn är lyriska och bara vill fram, men man har förklarat att vi måste köa som alla andra. JÄMT, varje gång så kommer det någon förälder med sitt barn och tränger sig fram samtidigt som man kan höra dom säga till barnen ”vill ni ta er någonstans i livet så måste ni armbåga er fram”. Alltså, va?! Är det verkligen det vi vill lära våra barn, att om du inte knuffas och ruffas då har du ingen chans att lyckas i livet.
Anledning till att jag började tänka på det här är för att jag tidigare i veckan var nere på stan och hörde då precis en sån här konversation mellan några vuxna. Dom pratade om hur andra föräldrar knuffat bort deras barn för att komma så nära scenen som möjligt.
Efter att ha överhört deras samtal kände jag ändå en lättnad, jag är inte ensam om att bli irriterad på andra vuxnas beteenden när det kommer till barn. Men samtidigt så förstår jag inte varför det fortsätter. Kan vi inte bara enas om att det här är ett beteende vi föräldrar måste sluta att ha jämte våra barn.
Kram, F.
Sant Filippa Lika så tycker jag att föräldrar ska lära barn att vara rädd om saker. Jag har en bekant hon kör buss med många ungdomar som åker Jo vad gör dom , bryter sönder busssäten inte alla men en del. ? Inte kul. Ha en trevlig helg. ?☀️
Jag avskyr detta beteende och tyvärr stöter jag på det hela tiden. Jag har bott i England i 10 år och har en liten kille på 1 år. Överallt i England hjälps folk åt att hålla dörrar för varandra, lyfta barnvagnen i trappor visar allmänt hyfs och artighet, till o med småpratar i kön. . Så sent som idag på vägen ut från ikea i deras karuselldörrar kommer en mamma och tjej på kanske 8 år och tränger sig förbi mig. 2 pensionärer i kön till maten likaså, jag böjde mig ner för att plocka upp mössan och i samma veva tränger de sig förbi. Skärpning!