Har funderat på den här rubriken en del. Jag känner att det alltid finns en verklighet bakom bakom de flesta bilderna. Har man barn och försöker göra en bild som är lite arrangerad så brukar det inte alltid vara så lätt, speciellt när vi inte vill visa våra barns ansikten för mycket. Det finns så många bilder som jag så gärna skulle vilja dela med mig av där verkligheten inte är som den perfekta bilden. Barnen är helt underbara och många gånger blir den perfekta bilden tagen bakom den tänkta jag gjort. Men vi står fast vid att låta barnen välja själv när de vill synas och våra pojkar förstår inte vad det inne bär ännu. Men här har ni en bild som jag tagit för min headshoot 
Bilden tog vi i höstas. Det var i Cannes efter en underbar semester. Jag och Anja hade tänkt ta bilderna under hela veckan men det blev som aldrig av. Så det blev precis 10 min innan taxin hämtade oss till flyget…. Ungarna var inte på det bästa humöret. Så samtidigt som jag skulle försöka se glad och oberörd ut och inte ha ett barn med på bilden och Anja rattade kameran var det kaos runt omkring oss. Pojkarna fäktades med ballonger och bråkade med varandra. Folk som gick förbi måste tyckt vi var galna föräldrar som sket i barnen för det perfekta bilden, ( vilket lite blev sanningen)
Jag och Anja kunde inte annat än att skratta åt hela situationen och tillslut fick vi även pojkarna att skratta och busa runt i stället för att bara bråka. Dock gjorde det situationen om möjligt ännu svårare än tidigare att få bara mig på bild och inte två små pojkarna busande runt mina fötterna?
Detta är en del av Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika temarubriker. Vill du också vara med? Kika här.