Jag har funderat på en sak sedan jag fick psykbryt på att våra barn håller på att växa upp och inte har lika små kläder längre. Efter tankar och förslag till Anja på att vi ska skaffa en till liten..
Vad är detta?! Vad tror ni det beror på att man får bebispanik? Jag har aldrig känt att jag har någon ålders noja på något sätt men måste ändå ställa mig själv frågan. Det här ett tvättäkta bevis på att man börjar bli nojig?? Är jag rädd för att bli äldre, panik över att naturen ser till att vi inte kan vara produktiva hela livet eller är det bara längtan efter ett till barn på riktigt?
Välkomna en ny liten själ till världen, snusa och känna nyfödd bebisdoft … det finns inget bättre både doften och ljudet när dom äter. Jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker på mina godingar när dom var nyfödda. Känslan av obeskrivlig kärlek, total hängivenhet och den lyckan över att man besegrat och vunnit kampen tillsammans och satt ett nytt liv till världen Euforin över att kroppen har skapat det vackraste som finns. Ett litet komplett liv, alldeles perfekt på alla sätt.
Tidigare inlägg kan ni läsa här
Kram på er ❤️F
Är 44år och har också en stor längtan efter bebis. Skulle ge mycket för att få uppleva det igen.
Jag är 36 år och har i snart fem år sedan nummer 3 kom känt mig klar, ända tills nyss. Och jag vet inte heller. Vill jag ha ett barn på riktigt eller är jag rädd för att bli gammal.
Jag tror det är fas man ska igenom. Jag var så klar efter nr3, men när den yngste var kring 2 år, så hade jag nog en sorjeperiod där jag var riktigt ledsen att jag aldrig skulle gå igenom en graviditet eller förlossning igen. Jag ville egentligen inte ha en 4 men att aldrig få göra det igen, det var sorgligt.
Hjälpte att berätta det och älta det lite grann, sen gick det över.
Nu är yngsta 9 år och det är så skönt att inte ha små barn!
Fint och ärligt sagt. De tankarna är nog väldigt vanliga hos oss mammor, eller pappor med för delen. Man har haft det framför sig sig hela livet tanken på att någon gång bilda familj, funderingar på hur man kommer bli som som förälder och hur barnen blir 🙂 Tankar på hur man vill göra om man inte kan bli bli gravid osv., och helt plötsligt på några år så är det bakom en, Det tar sån tid att få in tycker jag. Lyssna på hjärtat, Det är bättre än hjärnan ibland 🙂 Kram
Ska bli kul att se vad ni kommer fram till ?kram Linda
Spännande att se hur ni tänker göra! Barn är underbara, både små och stora. Följ magkänslan .ni fixar säkert flera barn om det är det ni vill. Kram.
Jag en tjej på 45 år med 3 st stora barn känner nu att vi skulle nog haft ett par barn till! Jag älskar att se barnen växa upp och ha roligt med varann…. (och med oss föräldrar också ?) Det är först nu när jag börjar bli äldre som jag har förstått att det är så himla kul med stor familj! Jobbar själv med sjuka nyfödda barn och inser att jag ska vara tacksam för de friska barn jag fått! Lycka till med vad ni än bestämmer er för!