Filippa Rådin

Hemma igen! Trots att jag älskar att vara på resa finns det inget som går upp mot att komma hem. Och vilka dagar vi fick!
Jag är liksom hög på livet med familjen. Jag njuter 100% av att vara hemma men vill ändå vara kvar i miljön och se när barnen kämpar med svårigheter, vända surt humör till skratt och lyckas med motgångar. Efter den här veckan är det finito med all kamp att lära barn åka skidor Maximilian har utverkats brutalt mycket dom här dagarna och från med det går vi in i en ny fas i livet med barnen och skidåkning,

Det slår mig att vi nog lämnar mer än bara skidåkningskampen, Maximilian tar så stora kliv just nu i utvecklingen att det är lite svårt att hänga med i alla moment. Plötsligt kan han saker som han tidigare behövde hjälp med, det är så häftigt! Men samtidigt som han utvecklas och lämnar småbarnsåren blir det också tydligt att vi lämnar något som aldrig kommer igen.

Och medan Maxi är stolt och nöjd över sig själv när han åker skidor håller vår lilla stora tjej på att lämna en annan fas för att utmana oss och sig själv in i tonåren. Och med en begynnande tonårshjärna som ”krånglar till det”, är det inte alltid lätt när man tränar och tävlar i skidor.
Med henne är det otroligt viktigt att från och med nu påminna henne så ofta som möjligt om att det inte är hon som är dålig när hon är missnöjd över tex sin skidåkning utan att det är skidåkningen i sig som för tillfälligt är mindre bra.
Jag kommer så väl ihåg det själv när jag var tonåring, hur illa jag behandlade mig, själv och hur mycket jag slog ner på mig själv och onödigt nog intalade mig om att jag var värdelös och dålig men med Anja och Emmi lär jag mig så mycket. Anja är fantastisk att direkt se när den röda varningslampan är på väg att komma och plockar snabbt upp Emmi när osanningarna börjar mala. Livet! är det inte helt fantastiskt, när man tror att det ska börja lugna ner sig kommer nästa våg av något annat ha ha ha.

Hoppas ni haft en underbar helg! Kram ❤️F