Påsklovet börjar närma sig sitt slut. Jag har loggat ut ifrån verkligheten och lekt att livet här på fjället kommer vara för evigt utan jobb eller måsten. Anjas syster och familj har kommit upp och barnen leker huller om buller. Vädret har visat sig på sin bästa sidan fram till igår då april vädret drog in med en enorm stormby.
Det är något med enkelheten här uppe som gör att allt annat bara får vänta en stund. Jag bara älskar det! eller ja ända fram tills jag öppnar mailen och får svettningar. En sida av mig vill bara hem nu och sova i min säng, få rutinerna igen och bestämma över min egna tid men den andra bara vill vara kvar i bubblan och hoppa ut på skotern och dra ungarna några extra varv med bobben ?. Jag älskar att ha min familj nära mig men nu börjar det ” mysiga campandet” i ett sovrum med alla ungar i vår säng bli trångt. Inatt låg även Anja och frustade över att inte få mer plats och egen kudde hahaha.
Jag har kommit på en grej under påsken, om jag skulle bli sådär äckligt rik så är det första jag vill ha en kock! Hur många timmar är man inte i mat och diskträsket under stora lov där halva släkten ska mättas och den ena ungen inte äter korv och den andra bara vill äta om det finns en viss tallrik. Ja herregud så många roliga , frustrerande och underbara stunder som dyker upp när man är många tillsammans…
Tankar och kärlek till er alla ❤ F
Låter härligt att du bara släppt allt och njutit. Men förstår dig att du bli stressad över mail och att det bli mycket att ta tag i när man kommer hem.
Oj det låter trångt i sängen. Inte lätt att sova bra då ?
Kram Sandra