Filippa Rådin

I veckan läste jag en krönika som liksom etsade sig fast på näthinnan. Den handlade om det som är mest aktuellt just nu, nämligen OS. Jag skrev ett inlägg tidigare om gräset är grönare på andra sidan. Det handlade om att Sverige är bästa landet för kvinnor att leva i enligt en studie. Det är ju underbart att vi bor i det land som anses vara mest jämställt även om det är en lång resa kvar.

Krönikan jag läste syftade till idrottssverige. Att majoriteten av sponsorpengar går till herrlag och manliga utövare medan kvinnors idrottande hamnar i skuggan, att ”Man satsar på pojkar för att de ska bli bra. På kvinnor satsar man först efter de blivit bra”. Jag började läsa kommentarerna och många menade på att manlig idrott drar mer publik och därför är det logiskt att sponsorpengar hamnar där. Jag kan köpa det argumentet med motargument att det blir så när man satsat just på pojkarna från start Då blir det naturligt också mer publik på många utav det manliga idrottsevenemangen. Men hur kommer det sig? Vi vet alla vilken inverkan media har på oss, så om det manliga idrottare och deras tävlingar/matcher får en helsida medan kvinnors tävlingar/match endast hamnar som en liten notis då anser i alla fall jag att det är självklart att det manliga idrottarna också får mer publik.

Det finns idag många idrotter och lag i Sverige där kvinnor just nu presterar högre än vad motsvarigheten inom det manliga gör i sina olika grenar/sporter. Ändå är den ekonomiska fördelningen skev. Sverige har hittills i OS tagit elva medaljer, åtta stycken av dessa står det kvinnliga idrottarna för. Nu vill jag inte sänka något ljus över någon, utan allas prestationer har varit helt makalösa och grymma! Jag vet, liksom du gör att alla våra atleter på OS oavsett kvinna eller man gör sitt allra yttersta för att prestera sitt allra bästa! Men jag kan bara inte låta bli att tänka hur det sett ut på den kvinnliga idrottssidan om det varit en mer jämställd ekonomisk fördelning.

Kram F