Filippa Rådin

Förra veckan var minst lika full fart som veckan innan trots att den inte innehöll några galor. Resor och förberedelser inför vad som komma skall har fyllt det mesta av kalendern. Men något som jag reflekterar över och som är lite spännande att se, i onsdags delade jag med mig av ett inlägg
LYCKAN ATT FÅ BERÄTTA NÄR MAN ÄR GRAVID
Det handlade, precis som rubriken avslöjar, om lyckan att få berätta när man är gravid. Jag insåg att det var många som gratulerade utan att veta vad man gratulerade till. Men det var även många av er som förstod vad det handlade om när ni läste mitt inlägg. Att det handlade om ett minne och känslan att återvända till platsen där vi fick dela med oss av vår underbara nyhet för tre år sedan, att Maximilian var på väg!

Det jag reflekterar över är. Varför springer vi så snabbt ibland? Att vi inte tar reda på fakta och att vi på så vis skapar oss en felaktig bild. Vi gör nog alla de vid olika tillfällen. Vi missförstår, tror det värsta/bästa och skapar oss vår egen sanning. Jag och Anja är inte gravida även om vi diskuterar och längtar efter fler barn ibland så är tiden inte rätt för oss just nu. Maximilian börjar vara i den åldern att han kan vara delaktig på ett annat sätt en tidigare, han förstår mer och vår underbara lilla turbo kan numer även lugna sig när situationen kräver. För bara ca ett halvår sen så skulle han flugit omkring som ett yrväder och vi hack i häl efter. Men med att barnen blir äldre så blir det också en annan struktur hemma. Vi har Maximilian, Elvis och Emmi, tre helt underbara och fantastiska ungar som ger oss så mycket kärlek. Vi är nu där att vi njuter av varje nytt ögonblick och utveckling barnen går igenom. Att se de växa, bli sitt egna starka jag och att välkomna deras personlighet som bara växer sig starkare för varje dag som går!

Även om barnlängtan efter fler kan finnas där så måste man ibland bara inse att just nu är inte rätt tid.
Sen vad framtiden ger oss, det kan vi bara vänta och se!