Var ska jag börja… Emmi hade slalom tävlingar uppe i Tärnaby i helgen. Vanligtvis skulle vi packat bilen full och åkt alla tillsammans. Men i fredags var det Elle-gala så för att få ihop helgen så smidig som möjligt för alla barn blev det en uppdelning. Emmi åkte upp till Tärnaby med sin bästis på fredag, mormor var hemma med pojkarna och vi åkte ToR ner på gala för att sedan lördag morgon kasta oss på första flyget hem till Umeå.
Anja satte sig i bilen efter en liten paus hemma för att köra vidare 36 mil upp till Emmi. Jag och pojkarna fick vara hemma. Vi hade nog allra helst velat vara tillsammans allihopa på ett och samma ställe. Men en resa i bil 72 mil ToR för pojkarna blir ingen skön resa för någon. Så trots att det just nu är sjukt jobbigt att inte vara samlad som familj var beslutet att splittra oss rätt. Något som stärker mig trots allt när jag har mina dalar är Anja och mig som team och att vi tillsammans alltid får ihop det.
Dagarna innan Anja åker iväg till OS blir bara färre och färre och kvalitetstid tillsammans med barnen är något vi verkligen försöker prioritera. Men det är svårt just nu. Det känns som att livet ska sättas på paus i typ ett halv år eller ännu längre, vilket inte är verkligeheten?. Folk sliter och drar i oss och det är hur mycket som helst som MÅSTE fixas innan Anja åker. Det är som att det inte finns något stopp på något. Dagarna är för få och vi sliter varje liten timme hit eller dit. Jag gör allt jag kan och jobbar med mig själv till max för att inte få panik över att inte räcka till. Försöker låta Anjas ord om att inte se sitt glas halvtomt utan mer som halv fullt bli till ett mantra i huvudet. Det är därför man tar beslut om att åka till Eva, vår sömmerska som håller på att sy en del av Anjas OS kläder, kl 21.30 istället för tidigare så att man fått natta barnen. Varje liten tid får fylla glaset istället för att tömma det dom gånger vi är borta. Men det är klart idag när klockan ringer 05.00 och vi ska iväg till Göteborg och Borås för att kicka igång ett samarbete under två dagar så har jag svårt att se mitt glas… jag har en klump i halsen och jag vill inget annat än att äta frukost med mina älsklingar, dra dom på skranan till dagis och springa när dom skriker SPRIIIING MAMMA!
Hoppas ni får en bra dag! Kram❤️F
Lycka till i Göteborg och Borås.
Styrkekram till dig ❤️