De här med sommartid/ vintertid är något som vi som har småbarn verkligen inte tycker om!! Maximilian har precis börjat sova till kl 7 nu de sista dagarna, ja han vaknar såklart en del på natten men att han sedan inte vill upp innan kl 06 gör ju att man jublat för sig själv. Man vågar inte jubla högt för då kanske man jinxar det. Imorse vaknade Maximilian såklart supertidigt men med sommartid så är det ju inte så tidigt. Turligt väckte han inte Elvis som han annars gör varje morgon. Själv var jag inte inte ens medveten över att han vaknat då jag själv inte vaknade!! Hej och hå vad trött jag måste vara då jag inte hörde honom utan Anja var snabbt upp och ut i vardagsrummet för att leka. Det händer typ aldrig! vaknar alltid av det minsta lilla ljud från baren i vanliga fall. Jag och Elvis fick oss sovmorgon innan Anja drog iväg starx innan kl 8 för att träffa Calle och dansa .
Det är helt sjukt vad en timme påverkar en!! Är det någon som är för den här timmen vi flyttar hit och dit. Varför har vi den?? Kan inte alla turer kring det men det känns just nu lite onödigt tjafsigt att behöva ställa om klockan när man lika gärna kan låta den ticka på i sin vanliga bana.
Jag vet att Anja och jag alltid går och lägger oss alldeles för sent. Borde sova minst en till två timmar till, men jag vill vara med min fru utan barn och kunna landa i dagen och mysa. Så vi tar ofta en timme till i soffan innan vi drar oss själv till sängen. Men ångest den här dagen då tiden är annorlunda. Jag känner mig på något vis tröttare än igår. Hur mentalt är det här? Vi får väl se ikväll om barnen kommer kunna gå i säng i tid. Pratat löst om att Elvis kanske ska börja lägga sig en halvtimme senare än tidigare för att han inte ska vakna tidigare. Men ska jag vara ärlig så skulle jag vilja att alla barnen gick i säng kring kl 19. Jag vill ha lite egentid och får ofta lite lätt panik när barnen inte kommer i säng i tid. Det blir så lite kvar av dygnet. Ni hör vilken kvällsmänniska jag är. Om ni undrar över vilken plan vi har för Maximilian så känns det som vi är påväg mot att han sover hela nätter och länge. Det är min drömstanke!!
Igår hade vi en vilodag ifrån allt och nästan alla. Vi packade ihop oss och tog Elvis ut med sin nya kickbike. Han lärde sig inte riktigt fjol så nu var vi spända på om han skulle klara av utmaningen. Det är så att han gärna i tankarna ser sig själv bara åka iväg för att när han sedan ska prova på riktigt bryta ihop och bli ledsen över att han inte kan. Han har inte riktigt förstått att det behövs en hel del träning innan. När jag tänker efter så har nog både Emmi och Elvis fått det där av mig. Jag har också svårt att acceptera när jag inte kan direkt. Ska bli spännande och se hur Maximilian tacklar sådana saker. Jag menar, Maximilian är det ju Anja som burit och mina gener har uteblivit…. spelar det någon roll eller är miljön lika stark? Vems miljö drar det längsta strået? Anjas eller mitt? Anja som tålmodigt tränar och tränar, nöter och ser en tydlig målsättning där hon vet att hon kommer att klara utmaningen efter sin tydliga plan fram till målet.
Hur som helst så drog vi iväg med lite återvinning för att sedan möta upp Anjas kusin och barn. Noel och Elvis är så bra synkade med varandra. Det är som om de vet precis var de har varandra trots att de inte ses så himla ofta. Noel har anammat kickbiken lite bättre än Elvis så han fick verkligen slita med att hålla uppe samma fart och det blev några tårar här och där. Tanken som slog mig var att som så många andra gånger då vi bara tar lite fika och drar ut hur enkelt och roligt allt kan bli om man bara tar sig ut och följer barnen dit dom vill.
Vi hade en superförmiddag med dom och en lunch där Maximilian somnade så praktiskt medan vi åt lunch. På eftermiddagen hoppade vi på bussen och drog in till en underklädesbutik jag velat gå in i och prova lite nya underkläder. Det blev jackpott och ganska mycket mindre pengar i plånboken, men det var det värt. Fick så mycket fint med mig hem.
I dag är egentligen min lyckodag! För ikväll ska jag och Anja på Lp:s konster på Debaser tillsammans med några kompisar. Ska skriva om hur det var imorgon men innan det… Alla ni som inte hört henne tidigare, googla upp henne och lyssna! Hon är magisk, börja med att lyssna på Lost on you!
Kärlek på er underbara ni! Kram F
Kanske ingen tröst just nu under småbarnsåren.
Men tiden går fortare än man tror och visps så är det stora sovproblemet – vem, när och hur ska vi få upp våra tonåringar.
Kloka funderingar om läggtider. Hur man än gör kommer folk tycka vad som är bäst och sämst. Hela tiden. Mina erfarenheter för sisodär 20-23 år sen var stt det är lätt att som förälder vilja ändra på barnens sovtider men så svårt att få det att funka praktiskt. Min äldsta var extremt kvällspigg redan från nån månad och min yngste var extremt morgonpigg så vi föräldrar fick inte många ”egna” minuter. Lite efterforskning visade att det inte är helt ovanligt med kvällspigga barn som har det som naturlig dygnsrytm. Så småningom när de kom upp i tonåren blev tiderna mer normala.
Så sant :). Tack för kloka ord <3. kram F