Dom senaste dagarna har varit sjukt tunga och jag har haft svårt att leverera här på bloggen.
I Torsdags på kvällen ögnade jag snabbt igenom Instagram innan jag och Anja skulle gå ut på Open/Closed för att få en datekväll, rakt i fejset fick jag att min gamla butik skulle stänga dagen efter.
Jag har under en tid vetat av min gamla kompanjon att det varit kämpigt men jag var verkligen inte förberedd på att läsa på instagram istället för att bli informerad av henne själv att dom nu stänger butiken för gott.
Kiis era är slut och min baby har gått i konkurs! Butiken jag och Frida startade tillsammans för ca 17 år sedan finns inte längre. Alla timmar som vi har slitigt med både glädje, svett och tårar. Alla framgångar vi nått och alla underbara människor vi mött på vägen. Det är något speciellt med just Kii både för andra men också vilken profil jag blev tillsammans med butiken i min egena hemstad. Kii som fenomen har spelat en stor roll för många och med åren blev Kii en stor del av min identitet. Till och med 7 år efter att jag fysiskt lämnat butiken kommer folk fortfarande fram och vill prata, möten med människor jag nog aldrig skulle fått möta annars, blev personer som berört mig och som har kommit att få en viktig roll i mitt fortsatta liv även ”efter” Kii. Alla minnen av hårt arbete och dofter jag får när man går in i butiken, allt det är nu slut. Det blir så definitivt och djupt sorgligt men det är också en chans att verkligen släppa det gamla och bara blicka in i framtiden.
Självklart är jag inte ”bara” Kii. Jag vet att jag är mycket mer än så men just nu måste jag få vara i sorgen och fundera över vilken roll Kii-tiden haft på mig, Tiden efter 2010 då jag beslutade mig för att lämna butiken har varit tillåtande och jag har utvecklats på många sätt, inte bara som företagare utan också som person vilket jag är oerhört tacksam över. Jag har haft möjlighet att utmana mig själv i så mycket som jag nog aldrig varken skulle vågat eller haft möjlighet till utan Anja. Utan hennes stöd i mycket skulle jag inte vara där jag är idag! All tid jag har kunnat lägga på Anjas och mina gemensamma projekt och framför allt på familjen hade inte varit möjlig.
Umeå har förlorat en av Sveriges kanske mest unika butiker som jag vet många kommer sakna. Sättet folk konsumerar i Sverige har förändras och det blir allt svårare för dom små aktörerna som KII att överleva. Webben och de stora klädkedjorna pressar priser och gör längre reatider.
Jag kan acceptera förändring och även se att viss förändring är av godo men ska jag vara ärlig ska erkänna att det också finns en stor del oro i mig när jag tänker på hur likriktat utbudet lätt blir med städer fyllda av stora kedjor och hur ensamt vi kan komma att leva om vi endast lever genom sociala kanaler och internet.
Kii var inte bara en butik med själ det var också en mötesplats för många där vi som personal hade ett stort socialt ansvar. Tack alla underbara kunder som gett oss det ansvaret! Tack Kii för allt du gav oss!
Kärlek och kramar till er alla! F
Jag tycker inte det är särskilt snyggt eller lämpligt av dig att du offentligt kritiserar din gamla kompanjon för att hon inte informerat dig om konkursen. Det hade du kunnat ta med henne direkt. Man ska inte lägga sten på börda.
Tack för din kommentar
Det gör jag inte heller! Jag lider med Frida samtidigt som jag bär min egna sorg. Det jag ifrågasätter är att vi mer och mer lever online och genom sociala medier och det skrämmer mig. Att jag jag sedan fick läsa det på instagram gjorde mig väldigt ledsen men det påverkar inte vad jag tycker om Frida som! Där skiljer jag på sak och sak. Frida och jag har jobbat hårt och slitit i många år tillsammans det vi gjorde då tog Kii till stora framgångar och till var det var fram till nu. Frida var min bästa kompanjon och vi var ett och oslagbart team! Ha det bra F
Tack för att du svarade. Men nu förstår jag ännu mindre varför du kritiserar henne on line via ett socialt mediumpå ett sätt som du själv ifrågasätter. Sen att du blev ledsen för att du fick läsa det på instagram och inte fick höra det från henne själv kan jag ha förståelse för men jag tycker fortfarande att du inte skulle gått ut med det offentligt. Jag kan inte tänka mig annat än att det beslut Frida tvingades ta var så oerhört sorgligt och svårt och något som hon helt ensam måste fatta. Och att hon valde att berätta det på ett sätt hon just då mäktade med. Ärligt, jag lider så mycket mer med Frida även om bebisen en period varit er gemensamma. Därför reagerar jag så negativt över att du offentliggjorde din besvikelse gentemot henne. Vi är också många som sörjer att bästa bästa butiken i Umeå inte lyckats överleva ?
Ja det är tråkigt!
Så trist. Upptäckte det när jag var uppe i helgen. Kram ?
Jag kan bara hålla med om att det var någonting speciellt med Kii. Det var trevligt att handla hos er. Jag är varken kläder eller modeintresserad men kände mig bekväm på Kii – och du hjälpte ofta till som smakråd. Det är nu över 10 år sen jag flyttade från Umeå så det är den ”gamla” lokalen på Storgatan jag syftar på. En svart kofta inköpt där använder jag faktiskt än idag!
Så himla tråkigt! Jag bor i Umeå temporärt för studier och har sedan första dagen här älskat Kii. Har tagit med alla som besökt mig här in i affären för att stolt visa upp det (hellre det än museum…) och det har varit det första stället jag gått till för att handla kläder till fest och för att köpa presenter som skulle vara extra fina. Så synd helt enkelt!
Kul att du gillat Kii 🙂 det värmer! Lycka till med studierna. Kram F
Fy vad tråkigt att läsa! Förstår att der känns trist det är ju en bit av dig även om du fysiskt inte är där längre kram ?
?kram F
Bästa butiken??. Känns mycket tråkigt att det stängt.
?