Just nu är jag i det läget att jag har tokpanik över allt som jag inte hinner med. Jag har en lista på två hela A4 med punker som borde vara gjort för flera veckor sedan….Att rodda med allt som har med Anjas medverkan i Let´s dance samt hålla igång mina/våra andra projekt + tre barn är mer än tillräckligt. Tre heltidsjobb och tre barn. Hey superwoman! Klart som fan att man kan ha lite lätt panik… Huvudet värker idag och det känns som att hjärnan håller på att försöka ta sig ut genom tinningen. Men frågan är, var ska jag lägga ribban?
Många frågar mig hur vi får ihop logistiken. Ärligt talat, jag vet inte hur det kommer att gå framöver men i ett sånt läge som vi befinner oss just nu i måste man ta en dag i taget. Inte se hela perioden, då är det lätt att det blir för stort och för övermäktigt. Men det går ju inte heller att bara ta en dag i taget och tro att man har allt i hamn resten av dagarna om man inte har planerat för att det ska funka. Vi utgår alltid ifrån vad som är bäst för barnen och hur vi kan göra allt så bra det går för dom, vad som är minst slitsamt för dom osv.
Sedan försöker vi lägga upp planeringen så att man varje dag har tider som är avsatta/ heliga för barnen utan skärmar och uppkoppling. Tid för återhämtning tillsammans, tid då vi lyssnar 100% på vad dom har att säga och inte bara svarar mitt i farten. Det sistnämnda går inte alltid ihop där både Anja och jag är med i stunden samtidigt men här kan vi ta olika dagar, olika tider, det viktiga tror jag är att det är någon av oss som är närvarande. Och att barnen känner tryggheten i att vi båda har viljan och att vi älskar att vara tillsammans med dom.
Sedan försöker vi alltid ta med oss barnen så mycket som möjligt för att dom ska känna sig delaktiga i vår vardag och inte vara utan oss. Utöver det tar vi hjälp utifrån så gott det går med viss passning. Tror också att det är viktigt att man är ärlig mot sig själv och inser att man som förälder inte alla gånger är helt felfri. Se sina misslyckades, backa bandet, göra om göra rätt. Det är inte lätt alla gånger det är jag fullt medveten om, men ambitionen måste finnas där. Ambitionen att vår uppgift är att finnas för våra barn.
Ta hand om er! Kram F
Filippa kom ihåg att andas!!!kram!
Ja ni får verkligen pussla ihop era dagar just nu, och jag tycker ni gör det bra.
Och att lämna bort barnen är ju kärlek åt båda ock det, särskilt som att vi morföräldrar vill får lite av godbitarna också.
Fortsätt att vara Filippa & Anja och dom älskade barnen ni har, bry inte om lite sura kommentarer,
ni vet ju att ni just är bäst på det…..att vara Filippa & Anja.
Kram från Rantamor.
Det verkar inte som min tidigare kommentar inte kom fram.
Jag ville bara skicka en kram. Såå tråkiga kommentarer du får 🙁 Ni är grymma som kämpar och ni gör det bra!
Ta hand om er & tack för att du delar med dig av er vardag!
Många Kramar <3
Hej fina
Förstår att det är mycket för er nu. Men ni ska se att ni ro i land det. Ni verkar vara fantastiska föräldrar så har inget dåligt samvete för att ni gör ”fel” eller ”rätt”. Ni finns där med er kärlek när det behövs och det är viktigast.
Barnen mår inte dåligt av att vara med andra ibland och ni är inte sämre för att ni har ta hjälp och ha barnpassning ibland.
Glöm inte äta och sova med, det är viktigt för att orkar, (men det vet ni nig redan ?)
Stor kram från mig ?
Oj vilka trista kommentarer 🙁
Jag skickar en kram, och tack för att du delar med dig av er vardag!
Heja er som kämpar <3
Du är för fin? tack för dina alltid så fina kommentarer. Kram F
Let’s dance är inget jobb!
Kom ihåg att du alltid har ett val. Ingen tvingar dig att delta i alla projekt. Ibland är det bara man själv som sätter orimliga krav. Det gäller att prioritera.
Absolut så är det alla vi människor har ett val och det som gör det så fantastisk att leva. Livet är ett smörgåsbord fullt av möjligheter! Ta hand om dig. 🙂 F
Detta är inte unikt för er utan så har de flesta av oss barnfamiljer det.
Som ensamstående mamma med ett oerhört tungt ansvarsfullt och stressbetonat jobb så reagerar jag starkt på ditt inlägg.
Att vara med i lets dance? Det kallas nöje och glamour och är fullständigt frivilligt.
Välkommen till det riktiga livet en dag. Då ni också får känna på hur det är att knappt orka laga mat till barnen efter ett hårt arbetspass!!
Lider med dig och förstår att du har det tungt. Ensamstående föräldrar är värda medalj! Det är ingen lätt match att vara ensam och rodda i allt och dessutom vara tillräcklig som förälder. Känner ändå att jag måste göra dig uppmärksam på att jag är mycket väl medveten om att vi inte är ensamma. Och att jag precis som du vet vad det ”riktiga livet” innebär på alla sätt så var snäll och döm mig inte utifrån din egna uppfattning om vem jag ÄR eller vad jag vet! Du är fri att kalla Let´s dance vad du vill, men du ska också veta att jag inte klagar det minsta över vårt val över att vara med. Jag berättar bara hur vi lägger upp logistiken av den enkla anledningen att många som hört av sig till mig och vill få input på hur vi löser vårt livspussel för att själva få tips till sitt egna liv. Ha en bra dag!F