Herregud vad håller man på med!? Igår ruschade vi hem från en underbar helg i Åre och idag sitter jag på flyget ner till Stockholm för att jobba. När jag såg mina älsklingar ligga kvar i sängen och sova vill jag lova att det var svårt att slita sig. Det enda jag ville var att stanna kvar hemma. Tycker att det är så svårt att slitas mellan jobb och familj. Vad är rätt och vad är fel i ens egna beslut?!
Jag brukar säga att -fick jag välja skulle jag alltid vara med barnen!! Men frågan är skulle jag det??
Hur skulle jag må som person och mamma om jag alltid bara var med dom, beskyddande och alltid vid deras sida. Hur skulle dom må om jag alltid fanns vid deras sida beskyddande, på min vakt och levererande?? Hur skulle Anjas relation till barnen vara om hon aldrig fick möjligheten att få egentid med dom?? Jag vet inte, men jag tror att det är vansinnigt viktigt att ge utrymme, till sig själv, barnen och sin andra hälft. Att låta oss alla växa och göra fel men med vetskapen om att vi alltid är nära varandra. Det som är viktigast för mig som förälder är att ge mina barn trygghet, styrka och en tro på sin egna förmåga. Så trots att det gör ont i mitt hjärta när jag lämnar det finaste och viktigaste jag har så är jag in i märgen glad för Anja och barnens skull, att dom får en dag ensamma hemma tillsammans. Och för att jag har en familj som jag älskar högst av allt! Tre underbara barn och en fantastisk fru. Jag är rik på livet❤! Ha en underbar dag allihopa det tänker jag ha?! Kram F
Tips: Bodil Jönssons bok ”Tio tankar om tid” Hon skriver bla om vikten av sk ”ställtid”. Jag glömmer bort det själv ibland men det är inte helt fel med en tidsrymd mellan olika aktiviteter för att liksom nollställa sig innan man tar sats igen.
ÅÅÅÅ tack vilket bra tips ska kolla upp omg. Kram F
Så får man tänka – plocka godbitarna ur kakan helt enkelt! Det ena balanserar det andra! Från en som är på jobbresa på andra sidan klotet och försöker njuta av varje sekund samtidigt som jag längtar oändligt efter att få hämta barnen och ha myskväll på fredag!
Bra skrivet, jag känner precis lika! Så svårt att ge och även ta utrymme.
Du, jag måste fråga – vad är det för märke på dina superfina glasögon?
Tack fina för dina ord. Glasögonen kommer från Mikita. Kram F