Filippa Rådin

Jag vet inte vad som har hänt med oss?? Det är som luften gått ur både mig och Anja. ELLER så har vi äntligen börjat att tagga ner lite med alla projekt. Emmi fick feber under lördagen men den var som bortblåst idag. Solen sken och Maximilian vaknade tidigt som vanligt. Anja tog morgonen sen bytte vi av varandra lite innan Anja tillslut tog Maximilian i vagnen och äntligen fick dra ut på en träningsrunda. Jag är så sjukt imponerad att hon inte totalt brutit ihop efter att återigen haft en månad utan träning. Förkylningar på pojkarna och henne själv har satt stopp för all fysisk aktivitet.  För att få min fru helt lycklig så behövs en hel del fysisk aktivitet. Inte så konstigt med tanke på att det varit hela hennes tidigare liv. När Maximilian och Anja  var tillbaka fick jag äntligen min första kopp kaffe. Vi brukar försöka vänta in varandra, då känns första koppen extra lyxig. Samtidigt gick Anja och snodde ihop en omelett. Vilken grym frukost det blev helt plötsligt 🙂

Min rubrik idag är Vad har hänt med oss?? För jag börjar undra lite hur det är fatt…. har vi blivit äldre eller är vi bara tokslut :):):)???

Solen skiner och värmen ligger fortfarande kvar i luften , normalt hade vi börjat stöka i trädgården eller åkt iväg någonstans men i dag tog vi bara en total slappardag, Barnen lekte och studsade studsmatta och helt plötsligt hade dom dragit ut hustets alla kuddar till studsmattan och så förvandlades den till en ”svit” som Anja och jag blev inbjuden till. När vi som bäst låg där i sviten och mådde gott i solen serverades det hallonvatten, mums:)! När vi druckit upp det, fått ryggmassage av en fotboll tog ”hotellbygget” fart på riktigt. Täcken och filtar åkte ut och sen byggde vi en jättestor koja av allt ihop. Inte lika lätt för alla att ligga still i kojan dock…. så det blev en helt del missöden med fötter i ansiktet och sura syskonminer. Tur att våra barn inte är långsura, trots att Elvis stod och skrek på gräsmattan att: -Emmi minsann inte var hans bästa kompis!!! Vände han snabbt tillbaka till Sviten/Kojan och var tillbaka i leken igen. Ha ha ha ja det är inte alltid lätt att hålla sig för skratt.

Det må väl va att man tar en paus och leker med barnen, det är inget konstigt ,i vår familj vi stannar ofta tiden på helgen och bara är, men att en hel dag går åt till att bara ta det lugnt det händer väldigt sällan eller för att inte säga, aldrig. På eftermiddagen drog vi ut till skogen och Bäcksjön, tog med oss middagen, en korvring och lite grejer och bara var…. helt fantastiskt och sorgligt nog lite frustrerande också, Jag känner mig uppfylld och lycklig över kvalitetstiden med familjen och samtidigt finns det en känsla av onyttighet, nu när jag har så sjukt mycket jobb. Jag kan inte förmå mig att helt och fullt bara låta lyckan ta över. Visst är det sjukt!!! Vad är det viktigaste i livet?? För mig ÄR det min familj och tid med dom och ändå känner jag mig liiite otillfredsställd efter en toppendag!!! Jag måste ju ha nått fel!

Emmi börjar alltid snickra när hon kommer ut i skogen och Elvis var snabb på att blöta ner sig, så här får han Anjas tröja som byxa 🙂

Tur vi hade kvar lite bröd till änderna som kom förbi

På väg hem var det Emmis tur att bli blöt 🙂
Ta hand o varandra! Kram F