Filippa Rådin

Jag känner sådan rastlöshet just nu!! Innan helgen så planerade jag och Anja en del om vad vi skulle äta och vad vi skulle göra. Efter en jobbvecka med högt tempo så längtade jag verkligen efter att vara hemma med familjen, laga god mat och bara mysa och umgås med barnen.

Jag kan inte säga att vi har börjat helgen så bra, eller har vi det?? När man har ett högt tempo i kroppen så kan en lugn helg vara precis det man behöver men man står nästan inte ut!  Anja och pojkarna är fortfarande förkylda, Elvis har lite feber på kvällarna och vi är inne på tredje lådan snorpapper.  Anja är frustrerad och rastlös. Så jag anade oråd när jag kom hem igår och soffan i vardagsrummet helt plötsligt stod åt fel håll. I normala fall brukar hon kunna möblera om halva huset då hon inte känner att hon fått något annat gjort. Idag står soffan står återigen där den brukar…Tydligen flyttades den pga av att det var ett ton damm under och att den stod i vägen för Maximilians nya vrålåk till cykel. Så jag kan pusta ut!! hahaha,  Det är som om förkylningen och två grabbar tagit energin ur hennes lust att starta megaprojekt så det verkar som att möblerna får stå kvar :).

Vi turades om imorse att sova en stund för att senare kunna ta oss ned till Bondens marknad. Men när jag vaknade fick jag ett ryck att städa ugnen så det blev det lite tajt med tid för barnens lunch ( inte alls så att jag tog på mig ett megaprojekt i fel stund….) och sen kändes inte Elvis kry nog för ett lufta sig en halvtimme nere på stan så jag åkte ner själv.

Jag älskar verkligen Bondens Marknad. Men så här var verkligheten kära vänner, jag har varit en riktigt jävla surfis i dag och ska jag vara helt ärlig med er så har jag nästan bara mig själv att skylla. Så min tripp ner till Bondens marknad slutade såklart med att jag blev ännu mer irriterad på folk som trängde sig och betedde sig illa. Fy fan, rent ut sagt, för såna här dagar! Hade det varit en vanlig lördag hade jag nog inte ens noterat att folk egentligen störde mig.  När jag är så här sur känns det nästa som att jag förgiftar min kropp in ifrån och ut och jag kan inte göra något åt det, Vanligtvis har jag väldigt lätt för att släppa och gå vidare men sen finns det nedslag av såna här vidriga surdagar som man verkligen inte är stolt över.

Så orättvist mot Anja som varit hemma i veckan och slitit med sjuka pojkar och att hon till råga på allt varit sjuk själv….  Hör här, ikväll var hon iväg och handlade kvällsfika till barnen och när jag satte mig vid datorn ställer hon fram ett godisfat och te till mig… surfrun… Förtjänar jag verkligen det?!! Egentligen inte kanske. Fast det gör mig lycklig, glad och stolt över att vår relation är stark och står över sura dagar.

Jag tror inte jag har ord som räcker till att förklara men min Anja är den vackraste person jag känner och då menar jag inte utseendemässigt för det är helt oviktigt en sån här dag. HON är VACKER på riktigt in ifrån och ut och hon ger mig så mycket kärlek att jag knappt kan andas!!!

God natt! Och på riktigt, var rädda om varandra! F