Ibland blir allt runt omkring tyst och det känns som att man står i ett vakuum av tomhet. Jag vill skrika och vägra inse att vi är helt maktlösa inför att livet en dag tar slut. Även dom gånger det att det är alldeles för tidigt.
Dom senaste dagarna har jag nåtts av två dödbud och jag känner mig förlamad. I kväll har jag varit på en så vacker minnesstund att jag önskar mig en liknade den dagen jag dör. Tända ljus, bilder, blommor och vänner. Vi sjöng, läste dikter och pratade minnen, vår vän var så närvarande. Jag tror faktiskt hon var med oss. det kändes så i alla fall.
I kväll går min tankar extra mycket till alla som har det tungt, mist någon, eller har sorg i någon form.
Efter den här dagen värker mina ögon och jag är så in i märgen trött. Jag är ledsen men jag orkar inte skriva mer än det här.
Massa kärlek och ta hand om varandra <3!! /F
? varm stärkande kram till dig!!
?
Kram
Linda
Ja sorgen är svår att förstå, den gör så ont. Ett stort varför vissa ska gå så tidigt. Styrke kram till dig.