Här hemma i Umeå har precis första snön landat på marken och hela familjen vaknade med ett skutt ur sängen. Ungarna kastade sig mot fönstret med ett lyckoskrik.
När det sedan var dax för att dra sig mot förskola och skola hade Elvis svårt att acceptera att han inte kunde ta skidorna. Så mycket snö att man kunde åka skidor hade inte hunnit komma än. Men dagen var inte över och det skulle bättre. Elvis hittade sin vilja i somras när han fyllde tre år så vi trixade oss till förskolan , utan skidor. Emmi däremot är åtta snart nio år och skuttade till skolan. – snart kan jag åka skridskor på rasterna! Att kunna åka skridskor på rasten är lycka för henne, dessutom har vi köpt nya piruettskridskor som hon än så länge bara kunnat köra inomhus, så hon är hyfsat taggad på att få komma igång.
När klockan var tre och vi skulle hämta Elvis från dagis hade det snöat rejält mycket mer under hela dagen, nu kunde man både åka skidor och pulka om man ville. Det kändes som att alla gatans barn var ute och åkte pulka. Så sjukt kul! Vi skyndade oss hem för att slänga i oss lite mat och för att senare gå ut och åka i den lilla pulkabacken bredvid Emmis skola. Både jag och Anja blir som barn på nytt!
