Som barnen längtat efter tacos. De är inte kloka på en fläck! Jag vägrar ju tacos när det är nån slags afton eller dag, så det var ju nån vecka sen:)
-Äntligen!! ropades det lite här och var.
Jag har ju ändå serverat oxfilé och annan fin mat, men nä, tacos ska det vara.
Janelle och Simon kom, och även syrran, så vi var full styrka runt bordet, Corrinda har basketträning på fredagar men hann komma hem hon med, och vi hade en lång diskussion om filmer när de små lämnat bordet.
Alla, utom syrran, älskar skräckfilmer och thrillers av olika slag, och det var många filmer som togs upp till granskning;)
Jag har många favoriter, men en som jag aldrig kan stänga av eller zappa förbi är Pulp fiction:D Den är så jäkla ball.
Iofs vare sig skräck eller thriller, men likafullt suverän.
Janelle överlämnade sin önskelista :) Hon fyller år 12 januari, vi ska ha kalas för henne den 11/1 och det tycker hon är finfint, då kan hon räkna in sina julklappar och se över vad hon ville ha men inte fick, och önska sig dem en gång till:)
En av önskningarna kunde jag uppfylla direkt, hon ville ha en stor fin plåtburk att ha alla sina tepåsar i, och det skakade jag fram ur gömmorna, jag har så mkt fina saker som jag inte använder. Det kan beror på att de är avsedda för en rätt så mkt mindre familj, som en superfin ostkupa jag hade, men där den 2,2kg ost jag släpar hem inte får rum, eller uppläggningsfat där man får plats med fem biffar.. värdelöst, men fint att nån behöver dem. Kasta är dålig ekonomi;)
Janelle fyller 21år. I tjugoett år har jag varit mamma ♥ det är väldigt mäktigt. Speciellt som jag fyllde 23 nyss;)
Jag minns det som igår, när hon föddes, som att det bara var en sekund sen, och så är det väldigt många fler sekunder som gått.
Lilla gumman ♥
Hörrni, jag och syrran ska köra en till 15 med Paolo!
Vi tänkte börja den 12 januari, och så är det fem veckor framåt. Behöver tävla lite igen, det är ruggigt motiverande att faktiskt köra de där 15 minuterna om dagen, och få sina poäng och så jämföra sig med de andra. Skiljer det bara några poäng? Jomen då är det så enkelt att ge sig ut på en snabb promenad eller köra på gåbandet, så kommer man ikapp och förbi;) Tävla är skitkul!
Jag tycker att ni som var sugna på att köra ska göra det nu!
Först tänkte vi skapa ett eget lag, men jag fattar fan inte hur det går till, eller jo, men det verkar som att det ska vara en kontaktperson som sen får en faktura, för att kräva in pengar av övriga i laget och det orkar jag inte pyssla med, utan vi kommer gå med i lag Svealand, och sen utmanar vi varandra så blir det bra ändå. Spelar inte så stor roll:)
Om ni väljer att köra, så leta reda på mig, och utmana.
Vad säger ni? Nån som är sugen?
(jaaaaaaaaaaaaa!!!)
En annan sak jag funderade lite över här i mellandagarna, det är Posten. Jag fick någon annans avi om att hämta ut rek, och eftersom jag inte visste vart den adressen är mer än att det är väldigt långt ifrån mig, ( en total främling alltså) så tänkte jag att det vore ju rätt taskigt att bara kasta avin i soporna, så jag fick den briljanta idén att ringa Posten och fråga vad jag skulle göra. Sagt och gjort, ringde numret på avin, och fick höra en telefonsvarare som sa att de snart skulle ta mitt samtal.
Tack för att du väntar. Tack för att du väntar. Tack för att du väntar………….ehhh?
Tja, man kan ju säga som så att jag väntade. Länge. För att jag ville vara en god medmänniska:)
Nä, jag satt inte med luren i örat, jag höll på med nåt annat samtidigt och hade luren på högtalare så jag blev lite förvånad själv när jag såg att jag hängt kvar där i 37 minuter. Då fick det vara nog:)
Men varför inte säga det: Idag har vi ingen telefontid, försök i morgon? Utan ” Vi tar snart emot ditt samtal”
Idioti.
Jag lämnade in avin på mitt postutlämningsställe i stället senare samma kväll, och hoppas att den där stackaren som väntar på sitt rek fått det. Jag gjorde vad jag kunde:)
För övrigt, det är svindyrt med frimärken, Posten! Inte ok.
Inte ens om det är Zlatan eller Kapten Zoom på är det ok. Inte ens då:)
Nu ska jag se reprisen på Den fjärde mannen, eller vad den kan ha hetat. Nån svensk serie i tre delar som jag missade del två av, och eftersom det passar perfekt in i mitt ”vändatillbakadygnet”schema:) ( slutar 02.55) så är det utmärkt.
I säng vid 3 är inte dåligt när jag legat vaken till 7-8, då hinner jag sova iaf sex timmar innan det vaknas i huset, ibland både sju och åtta. Jo jag kanske har det bra, men morgontrötta barn var något jag kryssade i på formuläret ”Skaffa barn 1.0” :)
Skyll er själva om ni kryssade i Vakna i ottan och / eller Kvällströtta barn ;)
Närrå, skojar bara med er, men visst är det fantastiskt skönt att även mina ungar är sega på morgnarna.
En såndär ordspråksgrej jag verkligen kan instämma i, avslutar jag nattens bloggerier med:
Det är så. Jag oroar mig för massor, jag har extremt mycket att oroa mig för dessutom just nu, normalt är jag ingen worrying kind, men nu är det massa skit som ni vet, men jag försöker ändå att ta det när det kommer. Inte så att jag står där totalt oförberedd, eller att jag inte ligger sömnlös och grubblar, för det gör jag. Ofta. Men jag försöker att tänka som ovan. Jag tror det är en av anledningarna till att jag inte är totalt psykotisk vid det här laget.
Ett vrak. Spillror.
Nä, jag vet att skiten finns där, men om jag inte kan göra något åt det just nu, så får jag försöka finna sinnesro trots det. Svårt? För jävla skitsvårt, men man gör så gott man kan :)
Och nu…..tadaaaa, dags att se på TV:)
Natti natti :)
Hej. Jag är själv halvt vegitarian, och det finns god vegetariskt färs oxå. ;) Med vänlig hälsning,
[email protected]
Tänk om man bott närmare er….fått sitta barnvakt….som jag hade älskat det !!!! Ni är en så underbar familj som man skulle vilja hjälpa… Om man bara kunde… Kram!
Hej Carola ! Hoppas det inte blivit några fler ”vattkoppebarn ” !!! Jag hade vattkopppor när jag var 25 år….och har aldrig i mitt liv varit så sjuk…Trode jag skulle dö…!!! Jag älskar din blogg och blir lika
”besviken” varje morgon det inte finns nåt inlägg från dig.Ha,ha ! En kopp kaffe o din blogg =bästa starten på dagen !!
@My
Jag har ju till och med frågat dom rätt ut vad som är viktigast, slippa bli kränkta eller träffa sin ”pappa”. Enligt dom här så är det alltid bättre att träffa sin ”pappa” oavsett hur han behandlar dom. Det får barnen upptäcka själva att dom har en dålig ”pappa”. Och till mig så säger dom att jag ska hålla mig lugn och tänka på vad som är bäst för barnen. Men vad jag tycker är det bästa är inte det samma som vad soc tycker. Vad händer om barnen inte berättar om vad som händer hos ”pappa”? Vem ska kolla sånt? Inte dom enligt dom själva. Utan det blir mer eller mindre upp till mig att anmäla och om barnen inte berättar för mig ens? Varför ska deras liv och välmående offras? Jag fattar inte
Ja jag har tyvärr noll förtroende för soc när det gäller barn som far illa i familjerelationer. Skrämmande att de har sådan makt över människors liv.
Vad då våldsam mot barnen?
Vad har du fått det u från My??
Hon menade nog kommentaren ovanför.
Hoppas att alla ni som har upplevt sådana här tråkiga skilsmässor får ett bra 2015!
Kramar från västkusten
???
Älskar dina svar till irriterande kommentatorer, Carola! Sätt dom på plats! Rätt åt dom! Love it! Tycker att någon borde säge till om denna bloggen till offentlig anställda i Sverige. Mycket att lära! (Förlåt mig om jag stavar fel. Är norsk.)
Så skönt att dina kids sover min lilla tjej på 41/2 år har redan varit uppe 2 ggr och sagt godmorgon strax efter 02 och nu 05.15. Känner jag henne rätt är hon uppe när Emil börjar på tv 05.50.
Njut av din sovmorgon det behöver du
Jag beundrar verkligen dig att du är så stark trots de bedrövliga du går igenom. Gråter inombords när jag läser din blogg, så orättvist och förnedrat sätt du blivit behandlat på. Önskar bara jag kunde göra något för dig och dina barn. Stor kram till dig och dina barn
Hej mitt i natten! Jag lever i en situation som påminner om din. Jag har ett par färre barn än dig men jag blev lämnad för en annan kvinna. På en vecka gick vårat liv från förevigt till att han inte ville leva utan ”henne”. Han är inte och har inte varit snäll, varken mot mig eller mot mina barn så om jag ser på uppbrottet med intellektuella nyktra ögon så är jag extremt tacksam över att mitt liv nu har fått EN möjlighet att bli bättre.
Men denna oro och evighetskamp som nu är. Jag kommer aldrig, över min döda kropp, låta honom ha barnen någon längre sammanhållande tid. Han förstör deras jag, med våld och ord. Nu vill han ha barnen varannan vecka för som han säger det ”är trött på att försörja mig” (det kallas underhållsstöd i vanligt tal). Han har haft tre av barnen en natt på 11 månader. Vi har kommit överens om en umgängesplan där det handlar om ca tre utspridda timmar i veckan med några av barnen. Men han har aldrig ens utnyttjat den tiden helt. Det har oftast bara varit en timme i veckan med ett barn.
Jag fick ett brev från fk idag där det står att han ska ha barnen 50% från 1/12 2015 och att underhållet kan kommas upphöra feb 2015.
Jag är trött, den här konstanta stressen och oron har satt sig på min kropp. Jag mår skit rent fysiskt! Det finns inget jag hellre önskar än att kunna ha delat umgänge om barnen. Men på bekostnad av vad? Mina barns psykiska hälsa? Barnen går först, hur jag mår och vad jag ”behöver” är irrelevant. Jag har frågat soc om det här och dom säger bara att det är viktigare för barnen att träffa sin pappa än hur han behandlar dom. Jag har frågat rätt ut men om han gör dom illa? Då får jag anmäla honom. Varför måste han få möjligheten att skada dom ännu mer? Och varför ska jag få ännu mer att fixa? Jag kämpar som ett djur för att rätta till allt han gjort och fortsätter göra. Jag tänker inte medvetet låta någon som gör barnen illa leva med dom. Och bara för att man lyckades avla barn betyder inte att man är en pappa. Tycker jag.
Jag kan skriva om detta i evigheter. Och jag har haft många sömnlösa nätter och har framför mig ännu fler, av oro och tårar.
Varför lämnar jag en kommentar om mitt liv här? Ingen aning behöver bara skriva av mig. Förlåt för bloggkapningen
Så många trista skilsmässor. :( Var han våldsam mot barnen även under ert äktenskap (med tanke på du trodde på ett livslångt äktenskap) eller bytte han 100% personlighet?
Hoppas att det ordnar sig till barnens bästa. <3
Han var våldsam mot oss när vi levde ihop. Jag gjorde allt jag kunde för att hålla honom ifrån barnen när vi levde ihop. Min terapeut säger att jag har varit hjärntvättad. Jag hatar mig själv för att jag stannade men samtidigt mitt yngsta barn är två år och det är snart ett år sen han flyttade hade jag inte stannat hade jag inte haft den fina ungen!
Allt är så dubbelt.
Allt daltande med honom från myndigheternas sida driver mig till vansinne. Varför har jag bara skyldigheter? Varför har han bara rättigheter? Vi har suttit i samarbetssamtal och det finns INGEN som säger åt honom att skärpa sig. Men jag, jag ska ringa till honom och fråga om han vill träffa barnen. Spelar ingen roll hur mycket jag berättar vad han gör eller säger. Ingensäger åt honom. Han hotar mig, han vägrar ta bort sina saker här ifrån, han tog med sig en stor summa pengar (våra pengar) när han flyttade, han ska ha mer pengar av mig, vill inte betala underhåll, osv osv
Jag är mest trött
Varför behöver inte en pappa vara en förälder? Varför finns det tusen och en ursäkt och chans för honom? Mig säger dom åt att skaffa avlastningshem till barnen. Vore det inte bättre och billigare för kommunen att se till att barnens pappa tar sitt ansvar?
Lider verkligen med dig, så sorgligt när myndigheterna inte tar barns bästa på allvar. Trista är att det finns kvinnor (och män) som ljuger om våld i hemmet för att få vårdnaden och dessa förstör så otroligt mycket för de människor där våldet (psykiska framför allt) verkligen sker. Vidrigt.
Hoppas att du hittar någon bra person som kan stödja dig både psykiskt och lagmässigt så att ni kan se framåt med glädje och framtidshopp.
Barnen har sett och berättat för soc om att han har slagit mig, den gången jag polisanmälde. Men det blev nedlagt av åklagare. Tror du att soc tror att jag ljuger?
Handlar nog mer att de faktiskt inte bryr sig att ens ta reda om vad som stämmer eller inte, jag har ett kusinbarn som har och pågående än i dag behandlats extremt nonchalant av soc, det är så man blir mörkrädd när man ser hur lite de bryr sig om barnens välmående hur än högt varningsklockorna ljuder. IFattar inte att media inte uppmärksammar hur illa det är ställt 2015 i ett land som är med i barnkonvention och säger sig värna ALLA barn rättigheter. :(