Familjen Annorlunda

Så kom vi till barn nummer fem. Tre år och några dagar efter tvillingarna föddes den perfekta bebisen. Perfekt i den bemärkelsen att hon bara åt och sov, och lade jag ner henne i vagnen så somnade hon efter att ha legat en stund och kollat sig omkring, tyst och stilla:)

Big difference mot tvillingarna, som Ett var så osynkade som några kan vara. Två aldrig sov samtidigt och Tre var så osynkade som några kan vara:)

Jag var i total chock.

När jag funderade på namn till den här femte bebisen, så fanns det plötsligt två pojknamn, som kändes klockrena. Märkligt nog så gillades de av även pappan, begriper liksom inte hur det blev så:) Det ena var Elias, och det andra var Gabriel. Båda lika fina.

Men, nån som blir förvånad över att jag hoppades på en flicka:)?

Nä. Och nu var det lite svårt att hitta tjejnamn. Jag gillar lite längre namn, och jag gillar inte dubbelnamn. Alltså med bindestreck i mellan. Jag tyckte att Nova var så vackert, men lite för kort. Tindra var en stor kandidat med, men ack så vanligt. Men lite åt samma håll-himlen och stjärnor. Att leka med bokstäver är kul och jag försökte få till något längre. Tindra-lee, TindraLi, Tindrali.. Nä, inte okey.. Tindraley då? Nja. Jag hade nån sån där variation länge, länge, men det föll till sist bort. Idag är jag rätt glad över det, jag tycker fortfarande att Tindra är fint, men hon passar inte att heta det,

En av syrrans kompisar visade sig heta Noelia i mellannamn. Åh så fint! Efter tusen timmars funderande, minst alltså, så kom då namnet Novalie. För jag ville verkligen ha Nova i namnet.  Ja det är bra, en Novalie eller Elias eller Gabriel. Kanon!

När hon sen föddes så var det en rätt lugn förlossning, jag hade läst om nån jäkla andningsteknik:) Som en val som hoppar och dyker – andas in när den kommer upp ur vattnet, visualisera hur den dyker ner och håll andan. Andas In när den kommer upp till ytan, och så håll andan. Andas ut gjorde man väl där nånstans med kanske:)

Det funkade förvånansvärt bra faktiskt, och jag var långt bort på nån djupblå atoll och hörde henens hjärtslag i monitorn. Andas lustgas, håll andan andas ut. Repeat. Lustgas är bäst.

Min hjärna övergick från att tänka val som dök, till att tänka Ut med dig Elias, Ut med dig Gabriel. och repeterade det tusen gånger… men plötsligt så bara visste jag att det var en tjej. En sån jäkla märkligt känsla och hjärnan malde Ut med dig Novalie.)

Och ut kom ju en liten Novalie. ♥

Novalie Karin.

Karin efter min mormor som gick bort hastigt och inte det minsta lustigt när jag var i vecka 24 eller så, och det blev liksom inget snack om att det namnet skulle vara andranamn.

Novalie är det barn som varit lugnt hela tiden, än idag blir jag uppriktigt förvånad om hon gapar och skriker:) Hon kan vara extremt skittjurig idag som tonåring, men det har kommit nu. Den här donnan har det aldrig varit några stormar runt, inga problem och hon är bara go och glad. Jag var som sagt i chock när jag bara kunde lägga ner henne i vagnen och hon somnade. Första gångerna var jag övertygad om att hon slutat andas, för ingen av de tidigare kidsen hade varit så där enkla. Men hon låg bara där, snosade så sött och var nöjd med livet. Jag hade en sån här Bola-klocka runt halsen när jag väntade henne, och den fäste jag sen vid vagnen så att den pinglade lite när vagnen rörde sig. Inte vet jag, det kanske var den? Ska ju vara så den ska funka, men den har då inte haft samma effekt på övriga ungar efter henne;)

Novalie, min fina tjej ♥