Familjen Annorlunda

Jag har sjuk Lovelia. Begriper inte alls vad som är felet med henne, men hon har återigen ont i magen och kräks. Av smärtan när den kommer. Bara att ställa in kvällens härliga event, Vardagslyx i Enköping. Det är såklart supersurt, för jag hade sett fram emot det, och att träffa Nina, men vad ska man göra?

Jag har ingen barnvakt som jag med gott samvete kan lämna över min lilla Loppa till, jag vill ju bara sitta med henne i soffan och göra henne frisk. Jag ger det här några timmar till, och om det inte ger sig så får jag nog åka in med henne för att kolla upp blindtarmsinflammation. Det är inte alls klassiska. symptom på det, men med barn vet man aldrig. Det känns ju sådär att dra iväg med henne om jag inte måste, därför avvaktar jag.

 

Jag var ju i Kungsberget igår:)

Med nya slalomskidorna och nya hjälmen och gogglesen. Tjo vad det gick:)

Syrran fyllde år så vad var bättre än att fira sin födelsedag på skidor? Inget tyckte hon:)

Vi packade in oss och utrustningen i bilen och kände oss sen aningens coolare än alla andra som inte bar omkring på sina skidor på axeln;) Man känner sig nämligen ascool när man går omkring med slalompjäxor, helst knäppta så man stolpar fram som nån robot;) Ser fan inte klokt ut och är svinsvårt att gå i trappor, allra helst nerför. Med skidor på axeln sen så är den coola outfiten komplett.

Syrran var sitt absolut lusigaste när det gällde att få på kläderna. Det tog ungefär lika lång tid som när hon ska lägga sig i tältet;) Byxor av, byxor på, stoppa ner tröjor, fuskpolo på, jacka på, jacka av för att fixa fuskpolon, jacka på. Jacka av för att det blir för varmt att greja med pjäxorna, jacka på. Jacka av för att gå på toa. Jacka på. Gosh;) Jag var klar på en millisekund, och sen var det på med skidorna och iväg. Alltid lite läskigt med nya grejor, tänk om de inte är bra? Förra gången tappade syrran båda skidorna i liften första vändan, de var felinställda, och det sitter ju i bakhuvudet. Vi hoppade runt lite på backen för att checka så de satt fast och det gjorde de, Snygga var de åxå, det såg ni ju i förra inlägget. De är anpassade för medelbra åkare, och det funkade precis perfekt. Åkte upp i åttastolsliften och tog en selfie på toppen innan vi äkte ner.

Det var kallt. Inte många minusgrader men det blåste som fasen. Det var ruggigt skönt att kunna fälla ner gogglisarna och få lite skydd. Mina kläder var perfekta, vindtäta och lagom varma även för detta väder, det enda jag frös om igår var ansiktet, Speciellt när det gick fort utför. Vi undvek några av backarna där det var öppet för det blåste så gräsligt. Sådär halvkul när man blir motad av vinden så det går sakta fast man åker rakt ner.

Första åken körde vi i de gröna nya backarna, de är långa och enkla. Ingen utmaning alls, men kul att åka i ändå. Och skönt att testa skidorna på enkelt underlag först. Sen körde vi mestadels de svarta och röda backarna. (svår och medelsvår)

Efter många åk upp och ner så var vi lite hungriga. Det fina stället uppe på berget var inte öppet, så vi surade lite över det. Vi ville äta snabbt, och då går pizza bort öven fast den är supergod.. Det vi spetsat in oss på var en korv med bröd,. Easy och snabbt. Vi åkte ner och kollade in utbudet. Finns som sagt en pizzeria med några av de godaste pizzorna ever, men nej. Sen nån med buffe. Jag äter av princip inte buffé. Om det inte är så att det är precis framdukat och ingen annan har gått där, Folk är så svinigt äckliga och pillar, petar och lägger tillbaka saker att det inte finns på min karta att utsätta mig för det. Urk.

Sen kunde man välja på köttförsås och pasta för typ 100 kr eller pannkaka för samma pris, eller fläskfile.

Nä tack.

Nästa ställe hade bara fika och mackor, så vi gick till hamburgeriet. Förra året ratade vi det för det var svindyrt och aptrist. Nu fick det duga. Men man baxnar ju lite när en sketen burgare med pommes kostar 92 kr…och de är INTE direkt lagade med kärlek, det är inte ens hemgjort utan vanliga burgare du köper på ica.

Damen i kassan var tråkig och vår korvmeny för 60kr gjorde ju inte så att man direkt slog kullerbytta av glädje. Om man nu kunnat det med slalompjäxor på;)

Söt påse iaf, Men då gick ju miljötänket igång. Varför packa ner en korv med bröd och ett tråg med pommes i en papperspåse? Som man bär till bordet och sen kastar bort? Sånt slöseri gillar jag inte. Bättre med en bricka.

Nä, nästa gång blir det pizza. Billigare och godare och man äter på porslin.:)

Nåväl, man blev mätt hur som helst.

Ut i backen igen och åka åka åka. Det var lite folk, märkligt nog, för det var finväder och sista dagen på sportlovet för vissa. Kön till åttastolsliften på eftermiddagen. Tomt.

De har en Singelkö:) Känns lite taskigt att bli särbehandlad för den sakens skull;) Kanske är det så att man ska köra speeddejting? Det tar tre minuter upp på toppen, så man har tre minuter på sig att göra ett gott intryck på personen till vänster om en.,,Klart att man måste försöka…:)

Ingen lycka alls;)

Det är ju för de som åker ensamma, så att man ska fylla upp stolsliften. Åker man ensam kan man ta den vägen och då komma före om det är kö. Men, det låter roligt:)

 

Vi åkte tills de stängde liftarna, som vanligt. Lite så jobbar vi. Vi pratade om det, och kom underfund med att vi alltid gjort så, även som små. Man vill utnyttja tiden till max. Oavsett om det gäller slalom, lekland eller pubar. Så har jag alltid gjort även i min familj, ska vi iväg på något så försöker vi alltid komma när de öppnar, och sen stanna tills de stänger. Typ. Furuvik tex, eller äventyrsbad. Ungarna ledsnar aldrig, de är hur uthålliga som helst. JAG kan ledsna, men det är ju för deras skull vi är där så då får man härda ut.

Jag vet inte om vi är unika? Tycker ofta att jag träffar på folk som kommer sent och går tidigt. Mina kids skulle bli tokiga om jag satte dem i bilen och körde flera mil för tex ett djurparksbesök, och sen fick de stressa runt för att så åka hem en och en halv timme senare. Eller på ett lekland, äventyrsbad eller vad som helst. Så har de alltid varit, även som små så har jag lugnt kunnat ha dem med hela dagar.

Mina ungar har fått lära sig att sova i vagnen där vi  befinner oss och inga långa krångliga läggningsrutiner. Det har kommit alldeles naturligt.

Jag hör ibland att jag ”haft sån tur” för mina barn har sovit på nätterna eller går och lägger sig själva när de är trötta, och att jag kan ha dem med överallt osv.

Nej det är inte tur. Det är skicklighet;)

Haha.

Nädå, men det handlar om vad man gör det till. Det finns få barn som behöver militäriska rutiner och skalmanklocka.  Rutiner är bara bra om man kan rucka på dem. Kan man inte det så blir det bara en jobbig stress runt dem. Är ungarna bara trygga så somnar de var som helst. Är de trygga kan man ha med dem överallt. Folk vill gärna få det till att just deras små älsklingar är undantag, men det är sällan så. Har man ett friskt barn så behöver man inte för barnets skull massa strikta rutiner. De klarar alldeles utmärkt av att äta mat nån annanstans än hemma med just den gula skeden de alltid gör, lite olika tider varje dag, och de klarar av att somna på kvällen utan att både mamma och pappa nattar. De klarar av förändringar. De kanske protesterar, men det hör till livet. De tar ingen skada av det, de lär sig av det. Och det är bra.

Sluta att uppfinna problem. Barn är små människor, inga små märkliga aliens, även om det känns så ibland;)

I väldigt många fall handlar det om att de vuxna skapat en rutin som känns mysig och bra i början, men som sen blir som en jädra fotboja.

Vill man och mår man bra av det så varsågoda, det är inte min sak att lägga mig i såklart, men jag får så ofta höra klagomål. ” Åh lilla Asta kan inte sova om inte både jag och min man är hemma. Det är så jobbigt!” Öhhh men grattis:) Där har man bundit ris åt sin egen rygg. Gör något snarast!

” Åh, min lilla Hugo totalvägrar att äta om vi inte är hemma” Nähä? Men låt honom var hungrig då? Han komma inte svälta ihjäl;)

”Åh jag får ingen egentid på kvällarna för Lisa vill att jag ska ligga bredvid och hålla handen, och går jag så skriker hon”  Ja, men det är inte direkt Lisa som börjat med den rutinen….

” Åh, jag skulle så gärna åka till lekparken men det är Stinas sovtid, och sen måste hon äta och sen måste vi leka med lego” Man kan sova i vagnen och man kan äta mat på andra ställen än hemma i köket, och man behöver inte leka med lego exakt klockan tre varje dag.

 

Ni fattar? Jag kan inte bry mig mindre om hur folk gör om de är nöjda med det. Men när de beklagar sig över de rutiner de själva skapat och stressar runt som illrar för att upprätthålla dem så känns det så onödigt. Och sen tittar på mig som om jag vore totalt galen när jag säger följande:

Rutiner är som sagt bara bra om man kan rucka på dem.  :)

 

Så, det var en avstickare. Var var vi? Jo, på väg hem från Kungsberget:)

Syrran var segare än segast även på väg hem;) Jacka av, byta tröja, jacka på, pjäxor av, byta strumpor, skor på. Ni vet ;)

Sen for vi, det var stor skillnad på hur ljust det var nu jämfört med för två veckor sen, då var det kolsvart. Som vanligt stannade vi på Donken i Sandviken, och som alltid tog vi med oss kaffe i bilen sen.

Äntligen hemma så släppte syrran av mig, jag packade in min utrustning och sen frös jag. Trött och frusen, men glad. Lovelia låg på soffan och mådde skit. Hon hade varit med pappa på dagen, efter att inte ha kräkts på över 48 timmar och varit pigg och glad, men yr, så de hade dragit iväg. Och hon hade blivit dålig igen.

Jag kan tycka att det är djävulskt onödigt, men det får fan står för honom. Han borde vara vuxen nog.

Nu meddelade han ungarna att han åker till Thailand igen. Öhhhh? Missar nästa umgänge, och jag har sagt på sms till honom att det funkar inte för jag har planer jag inte kan ställa in. Nån som tror att han ens svarat? Nä, så mina planer får ändå ställas in. Som vanligt. Till saken hör att han åkte till Thailand i januari….det är mars nu. Så vad, typ sex veckors semester på tre månader, och förr kunde han minsann knappt ha en…på hela året. Fan vad jag är glad att vara av med honom!

Till saken hör även att jag då messade (I januari)och sa att han faktiskt måste vara man nog att kolla med mig INNAN han bokar resor som påverkar umgänget eftersom jag liksom har ett liv jag med. Ett liv med åtta lediga timmar varannan söndag, som är den enda tid jag har utan barn. Svaret på det var alltså att han gör exakt samma sak igen. Bokar sin jävla resa och bara förutsätter att jag tar barnen.

Fuck svenska lagar som tillåter honom att göra såhär.

I midsommar kommer jag meddela honom följande: Jag och barnen är på semester i Bergslagen, umgänget inställt tills skolan börjar. Häpp! Ska vi se hur lång tid det tar innan en advokat blir inkopplad?

Jaja, jag blir inte förvånad längre. Men ungarna är happy happy för han har minsann lovat dem Converse;) Och i Thailand finns de bara från storlek 37och uppåt, bara så ni vet. De har ju så stora fötter där;) Det är rätt talande, de hoppar med glädje ett umgänge för ett par Converse…..

 

Nu ska jag laga en sen middag, och sen röja lite:)

Ha en bra kväll! ♥