Spindlar, basket och brorsa:) – Familjen Annorlunda
familjenannorlunda

Familjen Annorlunda

Annons

Spindlar, basket och brorsa:)

Jag vet att jag pratat mycket om mina inneboende, de jag helst vill avhysa direkt men som är jäkligt ovilliga att flytta. Spindlarna.

IMG_2533Jag har fått tips om de här spindelskrämmorna av er i flera år nu, och jag har köpt två. Svindyra, kostade 300kr styck…Får köpa två i månaden tills alla rum har en;)

Anledningen till att jag inte skaffat de tidigare är att jag vet att de funkar på ÖPPNA ytor. De sänder alltså ut nåt ljud som spindlar ogillar och de packar väskan och drar. Jag har inte direkt öppna ytor, och tänker att då kommer de bara att byta rum. Det kan säkert bidra till att det satt ett brutalt monster på väggen vid tvätteriet här om dagen… Jag kan inte lägga i filmen här, men var snälla och gå in på min instagram och kolla, för ni fattar verkligen inte HUR stora spindlar jag pratar om annars;)

carolawetterholm är användarnamnet, eller så klickar ni på instagramikonen här uppe. Och när ni ändå är där så klickar ni i FÖLJER:) Okey:) =? Jag kanske ska utlysa en tävling? Den som blir följare nummer …. ehhh säg 10.000 får en överraskning:)  Så sprid nu ordet:)

Men, gå in där nu och kolla, Patricia filmade samtidigt som hon höll på att dö av skräck. Jag hade precis åkt och handlat, bra tajmning;) så hon fick gasta på Novalie som kom med dammsugaren. Så dammsög de upp monstret och sen dammsög de trappan med allt smågrus för att stena ihjäl den. Så där stora spindlar dör inte av att dammsugas upp nämligen:/

För att vara säker på att den inte kröp ut så proppade hon igen röret med en socka;)

Jag tror att de kryper fram nu, för att byta ställe att häcka på, och det är ju bra på ett sätt för då kan man döda dem, men det är sjukt äckligt.

Jag hade visst haft en sån stor på väggen i mitt sovrum:( Det var innan jag köpte skrämmarna, och det var nog då jag bestämde mig för att det är värt pengarna, bara de försvinner.

Det är lustigt ändå hur man inser att allt är relativt. De spindlar vi tidigare hoppat högt över och ryst när vi sett, de är nu peanuts. Inget att höja på ögonbrynen över, de är ju bara pluttar;)

Men de här stora…så vidriga!  Och så bits de tydligen.. Jag misstänker att de kan äta upp Smulan och Doris åxå. Jag har aldrig sett några spindelnät, så de kanske inte bygger några? Om de gör det så lär det ju vara nät i ungefär samma storlek som i lekparkerna;) Ungarna kommer fastna i dem när de ska leta efter sina vantar och mössor… och jag ska genast gå ner och spraya gift i klädkammaren och matkällaren..

Fy fan.

 

Brorsan var över på en fika häromdagen. Han var lite seg han med och intog min säng för en gubbvila:)

Carolas brorFolk säger att vi är lika, men jag har svårt att se sånt. Möjligen att det är något över ögonen? ;)

Man skulle ju kunna tänka sig att han skulle kunna ta hand om gigantospindlarna, men nope. Precis lika fjossig som mig. Mes.

Snygg är han i alla fall;)

 

Corrinda ska spela match idag, och tanken är att jag och några ungar ska dit. Förra helgen vann de stort så man har ju höga förväntningar på dem, men alla matcher är olika det vet jag.

Hon har beställt ett par nya basketskor, och visade mig att hon fått mail om att de var på gång snart, så  nu är hon så förväntansfull. Lite till och från har hon varit fundersam på att eventuellt sluta med basketen, det är så jäkla mycket när man börjar gymnasiet. Men nu fortsätter hon och det är tur det, hon är riktigt vass nämligen. Jag är inte partisk här, faktiskt. Eller lite såklart, men jag vet att hon är duktig, och det vore kul att se hur långt hon kan komma:)

Trist att sluta när allt slit börjar ge lite utbetalning liksom.

Jag vill inte tvinga henne, samtidigt som jag såklart vill stötta henne – det är inte helt enkelt, lite av en balansgång:)

Jag är ju ingen curlingmorsa, har aldrig varit och kommer aldrig att bli.

När det gäller Corrinda har jag dock väldigt dåligt samvete för att jag inte kunnat ställa upp på basketen som övriga föräldrar kunnat. Från det att hon började så var det hennes pappa som engagerade sig i det, dels för att jag var hemma med småbebisar, och dels för att, let´s face it – han är sportintresserad, det är inte jag:D ( Det är en helt annan sak om sport involverar öl och trevligt sällskap, hehe)

Det funkade ju utmärkt så länge han fanns i familjen så att säga, men när han drog så drog han även sin hand ifrån basketen. Delvis, ska väl tilläggas i sanningens namn. Det innebar att jag på nåt vis var tvungen att försöka jonglera skjutsning till Stockholm med ett gäng småtroll. Hur det gick? Inte alls;)

Jag hade ju en skitbil, som det kändes extremt osäkert att skjutsa med, har man halva laget i bussen så är det inte direkt läge att få stopp på bilen och de tvingas lämna WalkOver. Jag hade dessutom fyra fasta bilstolar monterade i bilen, så det var meckigt. Lägg till det att barnen var sjuka rätt ofta, och då fanns det ju bara jag hemma.

Alltså, fick Corrinda vara ensam på matcherna, medan övriga tjejer oftast hade en förälder med sig. Som jag varit ledsen över det! Och hon med, såklart.

Nu är läget ett annat, jag har en bra bil och kan lämna barn hemma på ett annat sätt, men jag känner inte alls att jag har bra koll på det här med hur man gör. Alla andra föräldrar har ju sysslat med basketrelaterade grejor sen tjejerna var typ nio år, och jag kan fan inte ens alla regler.

Jag behöver inte skjutsa så ofta, de vet ju min situation, men det är INTE kul att liksom “slippa undan”. Ni fattar va? Fortfarande är det sårbart, för blir barnen sjuka så kan jag inte kräva att mamma, pappa eller syrran ska komma hit och smittas ner.

Gahh. Det här är skitjobbigt, och ni som fattar fattar.

Men, jag försöker gå på de hemmamatcher som jag kan, och jag älskar att se henne spela:)

Sådär, även jag har dåligt samvete för något gällande barnen;)

 

Hur tänker ni kring det här med att liksom pusha ungarna till att prestera?

Jag har väldigt svårt för det här med att man måste bli så fokuserad på att bli bäst redan i unga år. Jag hade gärna sett att ungar kunnat få spela basket, fotboll, hockey eller vad det nu är, på kul tills de är i alla fall upp emot femton. Men nu är det blodigt allvar redan från start.

Eftersom det är så jäkla viktigt att ungar ( och vuxna!) rör på sig så borde man kunna få leka sport. När det handlar om prestation tidigt så ledsnar de som inte är bäst, eller som har en stark ambition att bli det, och slutar. Och det är inte helt enkelt att byta sport/lag när man är kanske 10-11 eftersom då har redan den här hetsen att bli bäst funnits i några år…och man platsar inte.

Jag fattar även att det kanske måste vara så, men jag gillar det inte:)

 

Så, men nu fixa lite innan det är dags att dra!

Hörs:)

 

 

 

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
familjenannorlunda

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Åsa Karlsson

    Hej! Läser alla dina inlägg och tycker du oftast tänker presic som jag. Det är skönt att slippa alla länkar till poppiga inneprylar som många andra bloggare använder mycket. Jag beundrar hur du får allt att ändå funka som ensam ansvarig förälder till många barn. Det märks att barnen fått mycket efter dig. Har tyvärr oxå fått in dessa gigantiska kryp. När vi hade katt höll dom sig i källaren men nu så har dom tyvärr även hittat upp till bodelen. Häromkvällen satt en på gardinen. Sen har man rysningar resten av kvällen. Hoppas du har bättre tur med spindelmojängen än oss för våra stannar kvar ändå.

  2. Carola

    Vi köpte en liknande skrämma…det slutade med att en spindel byggde ett nät RAKT ÖVER skiten 😂
    Hoppas det går bättre för dig 😉

  3. AC

    Jag gillar din sunda inställning till mångt och mycket. Håller med om att det nästan uteslutande blir för allvarligt för snabbt med barnens fritidsaktiviteter. Det är likadant här i Finland. Det tar bort glädjen och lusten att testa olika typer av rörelseaktiviteter för dem som inte är jätteduktiga från början. De har liksom inte en chans att bli det heller då de kanske inte platsar och därmed går miste om möjligheten att träna och förkovra sig.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag var orolig att hund och katt skulle påverkas men de kunde inte bry sig mindre:)
      Skönt det!
      Ska kolla det där, men kruxet är nog att de redan är inne …:-/

  4. Karin

    Jag har hört att den här typen av spindlar – de väver inte nät. DE JAGAR AKTIVT!! Der är väl därför de är så blixtsnabba..

  5. Ingegerd

    Ni är ju jättelika.! Likadana ögon och mun. Trodde det var du först med skägg😄😄spindlarna vill jag inte se tack så mycket.!

  6. Camilla hockeymamma

    Synd att pappan sket i basketen också.
    Tycker nog att du ska försöka få din dotter att fortsätta att spela,att vara med i ett lag eller sammanhang kan vara det viktigaste som finns,kanske speciellt i din dotters fall då säkert idrotten och de som funnits runt idrotten ledare,spelare och andra vuxna varit en ventil för mycket annat.Nu vet inte jag vilken division din dotter spelar i men känner man att man inte orkar träna lika mycket så kan man ju byta klubb och lag.Ja det är viktigt att röra på sig men det ärminst lika viktigt att känna sig sedd och bekräftad och många gånger är det sånt man får uppleva om man spelar i just ett lag.Det är aldrig försent att erbjuda sig att hjälpa till i en klubb eller för den skull lära sig regler.I dag är min äldsta 24 år och spelar fortfarande hockey och genom åren så har andra föräldrar i olika hockeylag blivit våra bästa vänner oavsett vad ungarna för tillfället spelat..Visst finns det stunder av tvivel eller känslan av att orkar jag träna,spela och sköta jobb eller skola i bland så vill man inte bara och då är det ju så men har man sysslat med en idrott så länge kommer alltid en sorg och vilsenhet i samband med ett beslut om att lägga av. Det måste dock vara spelarens egna beslut annars kan man inte tillföra laget något heller.I bland kan man behöva en paus hålla upp en tid.Det är mina erfarenheter av att vara förälder,ledare till hockeyspelare samt mamma till en wakeboard åkare och två barn som har haft ett inte så stort idrottsintresse

  7. Angelika

    Hej, Carola!
    Men fy 17 vilka vidriga odjur till spindlar🙈 Kollade på IG o blä! Men en sak slog mig, har du kollat med ditt försäkringsbolag? Man brukar ju kunna få saneringshjälp från dom när man har problem med såna här (o)djur inomhus. Vi råkade ut för myror(små svartmyror) i hela hallen nere o sen tog de sig naturligtvis upp och in i skafferiet o överallt i köket(tack o lov för Tupperware o deras täta behållare, som jag, som tur var, hade alla torrvaror i) på alla bänkar, i alla skåp. Ringde då till försäkringsbolagets saneringsfirma och de kom 2 dagar senare och la ut fällor(såg ut som små kartongtält) och la in ett ämne under listerna i hallen där de kom in i huset. Det skulle dammsugas upp efter 1 vecka(har jag för mig🤔)

    Tänkte ifall de kan ge dig rabatt om inte annat på de elektriska fällorna, om du inte kan få dem vi försäkringsbolaget. Särskilt med tanke på storleken på odjuren och att de kan bitas, vore ju synd om nån av dina minsta skulle bli biten i sömnen o bli dålig. Du får ringa o kolla med dem i morron.

Annons