Familjen Annorlunda

När man ljuger så man tror sig själv

Jag är ärlig i det mesta. Jodå jag kan jag med, och det är inte som att jag på något vis aldrig uttalar en lögn, det händer nog med all säkerhet nån gång om dagen;) Allt från att jodå jag mår bra, när man snorar och hostar, till att man svarar nej på frågan om det finns nån choklad, för man vill ha den själv. Ofta kommer ju de där ”lögnerna” utan att man funderar på det, och i ärlighetens namn vete fan om de ens räknas till ljug.

Men igår hade Lovelia ställt frågan till sin pappa varför han gjorde slut med mamma. Haha, jag kan bara ana paniken;) Och först: Han har INTE gjort slut, han bara gick, och sen kom skilsmässopappren på posten fyra månader senare. Just att tala om att det är över, det har han inte gjort, tvärtom så undvek han min direkta fråga och lät mig på så vis hoppas. Han har än idag inte haft stake nog att säga :Jag vill(e) skiljas. Men, skit samma. Svaret på hennes fråga var: ”Mamma och jag bråkade ju bara hela tiden, och bråkar man vill man inte bo ihop”.

Sant. Själva orden i teorin alltså, bråken är inte sant. Han var nämligen aldrig hemma så vi kunde bråka;) Han kom hem och gick direkt och lade sig, och åkte på morgonen innan jag gått upp. Jo, vi bråkade en del sista månaderna, jag var otroligt ledsen över att han höll sig borta, att han aldrig kunde säga när han kom hem. Efter att alltid ha kommit den tid han sagt, i alla år, så kunde han då komma hem precis när som helst, oftast vid 22 och då direkt i säng. Utan att säga mer än godnatt när han passerade mig i soffan där jag satt med en sovande Jamie i famnen. I princip varje kväll satt jag där med mitt sovande barn, och tårarna som rann tyst över att återigen bli så totalt ignorerad. Jag var orolig över hans hälsa. Jag råddade allt med barnen ensam, och de små som inte gick i skolan träffade honom knappast eftersom han kom hem när de gått och lagt sig. Jag gick på knäna för att försöka allt att funka. På min födelsedag sista året så berättade han att han skulle åka till Thailand i januari. Ensam. Bara sådär, inget kolla om det var ok med mig, om jag ville hänga med eller så.. Och hänga med ”Bosse” där. Alltså Bosse, om du finns kan du väl säga hej? Jag tvivlar nämligen starkt på din existens. Hade aldrig förr hört talas om nån jäkla Bosse. Det kanske är ett kodnamn för la bitch? Eftersom det var med henne han var där. Och förnekade det. Såklart. Det vi bråkade om var alltså att jag saknade honom, och bad om mer tid till familjen. Visst, så var det, och bråken var mer ett surt morr än ett gap och skrik.

Men – att han  var otrogen… Det räknas liksom inte, eller? Det var ”bråken” som gjorde att han flyttade utan ett ord? Att han var med henne i stället för att åka hem…åkte till Thailand med en älskarinna och låtsades att han var ensam.. Att detta pågick under lång tid. Det gills inte alltså? Det är ingen anledning, utan det är bråken som följer pga det som är orsaken? Tjena.

Att skapa sin egen sanning, ljuga så man tror att det är sant. Att vara oskyldig, inget är mitt fel, vad skulle jag göra då??

Jag blir lika beklämd varje gång jag hör det här, och jag har hört lite olika varianter. En hos familjeterapeuten, då han sa att han gick för att jag ville ha fler barn, en från farfar där han sa att Jordan och Jamie aldrig borde fötts, att det blivit för många barn helt enkelt (just de här har han ändrat på efter att han skaffat sig en till, vända kappan efter vinden… Han sa att jag var sjuk i huvudet som ville ha ett barn till, och  har använt det emot mig på de mest vedervärdiga vis, psykisk misshandel helt enkelt. Jag undrar stilla vem som är sjuk i huvudet med facit i hand, helt grundat på hans kriterier;) ) Han har sagt till familjerätten att vi vuxit ifrån varandra, och han svarar sin dotter att det är för att vi bara bråkade. Det finns fler, men jag kommer inte på dem just nu;)

I stället för att ta på sig ansvaret, så skyller han på mig.

Att säga : Jag hade träffat en ny..

Jag begriper att det inte är enkelt, men vafan, som man bäddar får man väl ändå ligga? Att ljuga för sina barn är så lågt. Och att sen gapa om att jag berättar saker.. vem ska annars gör det då? Om inte jag sagt något till barnen utan envist tigit, så hade de fortfarande efter snart tre år inte fått någon som helst förklaring till att han bara försvunnit. Och vi kan väl bara komma ihåg att han de första arton månaderna träffade sina barn 23 timmar. Det är 1,2 timmar i månaden om man slår ut det. Läs de sista meningarna igen, och sug in vad det står. Det gick många veckor/månader mellan besöken så de var allt annat än regelbundna. Och det gäller de fyra minsta.

Han hävdar såklart att det är för att jag inte tillät honom, men sist jag kollade så funkar det inte så. Det hängde enbart på hans vilja, och kanske främst på hans oerhörda motvilja mot att ha någon kontakt med mig, och lät det gå ut över barnen.

Jag skrev att ljuga för sina barn, men grejen är nog att han ljuger så han tror sig själv. Han har skapat en sanning som är behändig för honom, en sanning där han är skuldfri. Han tror kanske att han berättar sanningen. Konstigt att det inte märks hur full av hål och inkonsekvent den är.

Jag har inte den… förmågan.., och jag är glad för det. Den dag jag tror att jag är utan skuld till saker som händer runt mig, och att alla andra är dumma i huvudet men jag är felfri, den dagen tänker jag nog hoppa från en ättestupa. Eller nån får väl knuffa mig kanske, eftersom jag är felfri och inte fattar nåt;) Jag är fullt medveten om att jag har fel och brister, och jajamen jag gör fel jag med det är jag den första att erkänna.

 

Jag undrar varför vi ska ta på oss ansvaret att skydda den partner som är otrogen, den som splittrar familjen?

Jag kommer aldrig att begripa hur det kan vara mitt ansvar att ta på min skulden så att han ska framstå som felfri. För det är vad som förväntas av mig, från alla myndigheter, av delar av hans familj, av folk på Flashback;) och av folk som inte varit i samma sits själva. Han ska inte behöva göra något, det var ju inte hans fel att han blev ”kär”i nån annan. Jag ska rädda upp situationen, och slutresultatet i den bästa av världar ska vara att han är ett helgon. Det sägs att det är för barnens skull. På min bekostnad. Det är min lott.

I call that bullshit.

Jag tror inte på det. Jag tror inte på att ljuga för barnen för deras skull, vem fan har hittat på det? När exakt blev en lögn bättre än sanningen? Att leva med en lögn är aldrig bättre i längden än att veta sanningen, tvärtom så kommer det och rycker undan fötterna på en någon dag. Och den dagen är det få som tycker det var okey att någon ljög för deras skull. De hade velat veta sanningen för att kunna förhålla sig på rätt sätt, nu måste hela livet omvärderas.

Nä, nånstans är det jäkligt snett.

Nu ska jag sluta snacka och börja städa i stället, jag får besök om några timmar :)

Bye bye:)

 

 

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Zofie

    Carola du är så stark, fortsätt med det och fortsätt ös kärlek över alla dina fina barn!
    Många kramar till dig och alla fina barn, god fortsättning!

  2. annema

    Visst skiljer sig folk hela tiden, men i detta fall och många andra fall övergav den ena den andra. Det är skillnad. Skilsmässor är för jävliga, och det är sällan båda vill skiljas samtidigt, men i detta fall stack P och höll sig borta. Då vet inte den andra vad som ska hända och måste dessutom ta hand om hus och barn, medan P tog sas timeout från familjen. Denna ovissheten är mycket mer traumatisk än om paret sätter sig ner och pratar igenom sin situation vilket vore det normala.

    1. Eva i Dalarna

      Ja jag håller med dig, det är skillnad på att sätta sig ner och vara överrens om en skilsmässa och på att bli så övergiven och sviken som man kan bli när ens partner gör som den här karlen gjort. Men vad jag menade i min kommentar var att hur man än gör mot sin partner så får man inte svika,överge, skilja sig från sina barn. Man ska väl inte bete sig som ett svin mot sin partner heller men att svika barnen är det värsta.
      Så jag menade inte att kommentera vilken slags skilsmässa som är värst utan bara att uttrycka min åsikt om att man ALDRIG ska överge sina barn.

  3. Eva i Dalarna

    Visst har karln betett sig dumt mot dig – en riktig skit, men det värsta sveket har han ändå gjort mot barnen. Folk skiljer sig ju till höger o vänster nuförtiden men man skiljer sig inte från sina barn. Finns inte ord för hur stort det sveket är som denna karl begått. Oavsett anledningen till att han ville skiljas från dig. Tur att du finns där för barnen i alla fall – har sett alltför många skilsmässor där föräldrarna slåss om att INTE ha barnen.

  4. Teresa

    Hm tyvärr finns det fler knäppskallar , denna text kunde lika gärna handlat om mitt ex , vi har 3 tjejer som inte har sett sin pappa i stort sett på 1 1/2 år eftersom han väljer bort dem !
    Sorgligt tycker jag
    Ta hand om er , du är en supermamma

  5. Maddy

    Jag hoppas att du låter ungarna slippa ( oavsett vad ”lagen” säger) besöka hon som bestämmer och han som är en (sylt)kruka i den här soppan, den där dagen under julen. Oavsett om ungarna är små: vill de inte så ska de får slippa: tror de att ungarna mår bättre av att tvingas och leka charader som de för länge sedan genomskådat! Och jag hoppas verkligen att det inte blir som (förra julen? ) då de inte ville, men krukan lurade i dem att de bara skulle vara med honom och sedan blev det ”hoppsan” så hamnade de tillsammans med ”regeringen”. Hade han haft ngn kurage så hade han insett hur jäkla illa han gjorde barnen ( förutom alla andra gånger) då.
    Och jag tycker verkligen att de äldre barnen ska säga sin mening och ställa honom mot väggen: dels tror jag att de får må lite bättre av att säga vad de tycker. Dels kan man jag (jo, jag vet: det är säkert lättare att vinna på tipset men……..) hoppas att han nånstans har en polett som skramlar ner ……. Han är verkligen en bedrövlig (sylt) kruka!!!

  6. Susanne

    Tycker du är helt beundransvärd. Dina barn kan verkligen vara stolta över sin mamma. Att bara dra ifrån sin familj,sina barn visar ju bara vilken feg skitstövel han är. Du är en mamma att se upp till. Tur att du/ni är av med honom. Kramar

  7. Tant Harriet

    Carola! Du starka fina människa-Du gör det bra som öppnar upp Dig så här för det får andra att orka med sin situation.
    I en relation både när den pågår och när den är avslutad så är det två som bär ansvaret. Han som en gång var Din älskade man och far till Era barn han har säkert sina kval och när han så fegt valde att avsluta så kommer säkert livet i kapp honom.
    Säkert skulle Du inte valt att dela så många år med honom som Du gjort om Du bara anat vem han verkligen var men det är så i livet-man gifter sig med en och skiljer sig från en annan.
    Hur nära man lever varandra så finns alltid det där innersta rummet det inte går att komma åt.

    Klart att han har det enklare nu-säkert älskad och dyrkad av en kvinna av annan nationalitet.
    Det är väl bekant för mig att inte en mans barn i en tidigare relation är speciellt högt rankade hos en ny kvinna.

    Du har styrkan och jag hoppas Du får uppleva en stor och äkta kärlek i livet!

  8. Jungfrumamma

    Det låter som en till av samma sort jag känner till. En manipulativ narcisist (stavas det så?).

    Förlåt men det låter verkligen som han är ”en sån”

  9. Julros

    Satan i gatan vad bra skrivet! Ok att använda som citat om källan uppges? God Jul till er!.
    ”Den dag jag tror att jag är utan skuld till saker som händer runt mig, och att alla andra är dumma i huvudet men jag är felfri, den dagen tänker jag nog hoppa från en ättestupa. Eller nån får väl knuffa mig kanske, eftersom jag är felfri och inte fattar nåt;) Jag är fullt medveten om att jag har fel och brister, och jajamen jag gör fel jag med det är jag den första att erkänna” …

  10. Sommarkurs

    Jadu, otrohet är ett jäkla elände. När jag var 22 upptäckte jag att min dåvarande sambo var otrogen-med en av mina vänner. Den kvinnan var dessutom hans bästa kompis flickvän. Efter några månader hade hela den smutsiga historian rullats upp och det visade sig att han haft flera affärer, både okända samt ur vår bekantskapskrets. En av dem hade T om varit på söndagsmiddag hos min dåvarande svärmor. Jag blev helt krossad och är skadad för livet, vad gäller förtroenden. Men, jag hade inte nio små som undrar vart livet de hittills levt plötsligt har tagit vägen, nio små som ställer frågor som man själv inte vet svaret på.
    Hur reagerar barnen på att de nu har ett syskon som han faktiskt bryr sig om, till skillnad från dem? Och varför träffar han bara de fyra minsta? Är det för att de inte ställer krav eller frågor? Har något av barnen ställt honom mot väggen? Hjälpte det?
    I mina ögon skulle fäder och mödrar som drar från sina barn och inte finns där på riktigt för dem, utan bara träffar dem på sina villkor, tvångssteriliseras. Man har skyldigheter gentemot dem man satt till världen först och främst.

    1. familjenannorlunda

      Barnen ser honom som en vuxen lekkamrat nu mera. En snubbe som alltid gör roliga saker. Som aldrig säger ifrån på skarpen utan bara fånler. De är ledsna över att den pappa de kände har ett nytt barn som han bor med och bryr sig om hela tiden och de vill inte träffa den ungen. Varför skulle de vilja? Men samtidigt börjar de glömma bort hur det var. De äldsta minns och saknar massor och är ledsna för att småsyskonen inte får uppleva det. De fyra minsta är de enda som enligt lagen kan tvingas till umgänge.. Övriga tar avstånd, och han bryr sig inte om dem heller mer än hälsar om de ses. Tar med dem på bio nångång. Minus Janelle som han inte träffat eller pratar med sen han drog.. Han är nog väldigt rädd för att ställas mot väggen, de äldre har gjort det, vissa av dem, men han ignorerar totalt. De har tagit det via sms för de orkar/ vågar inte ta det Irl, och då svarar han bara inte. De säger ofta att de skulle vilja åka ut dit och ställa till en scen. Det handlar ofta om att be vissa kvinnliga personer gå och dö och om att få svar. Än har de inte gjort det men det bubblar i dem.
      Jag håller med om tvångssterilisering, det kommer säkert komma ännu fler ungar där som ställer till det för mina. Inte minst gällande framtida saker som arv.. Där han försämrade det för dem ordentligt genom att gifta om sig och skaffa nya avkommor.. Men hon den nya.. Hon har kommit sig upp i världen.. Tittar man lite så ser man att hon spelat sina kort extremt väl. Och gått över lik för att få det. Urk.

      1. Maja

        Fy fan rent ut sagt! Han har ingen rätt att kalla sig pappa.
        Vidrigt att man göra som han gör mot sina barn. Känslolösa, patetiska stycke till karl.
        Näää karl är fel ord. En karl står för sin sak. Det gör inte P. Omogen skitunge passar honom bättre.

        HUR i helvete kan man välja bort sina barn? Säga att man inte ville ha fler.. Nä men se till att det inte blir fler då. Och sen passar det tydligen att skaffa ännu fler.

        Förstår att dina barn skulle vilja ställa till en scen. Jag hade känt samma sak. Att få ur sig allt man känner iaf.
        För svar lär de väl aldrig få :/

        Massor med julkramar till dig o barnen :)

        <3

      2. matilda

        Ang arv så är dina barn särkullbarn och får ut sin del även om endast han går bort. Har han ex 10 barn, varv 9 särkullbarn får de 9 ut det direkt om dem önskar och det tionde får dess mamma. Det blir dock delat i tiondelar istället för niondelar men en liten trygghet. Du kanske visste, men ville bara skriva ifall du inte visste =) du är stark och det är dina barn också. Ingen kontakt med min biologiska och det tog 5 år och en flytt till annan stad innan jag slutade gråta för det då och då. All lycka till, trevlig jul =)

        1. Monika

          Fast är man gift går ju hälften till frun och den andra hälften delar barnen på. Hade P inte gift om sig hade barnen fått en niondel var. Nu blir det ju en tiondel var av hälften.

          1. matilda

            Nej så är det inte. Maka har dock rätt till fyra basbelopp (2015 4 ala 44500 kr) och sedan räknas hans lott ut. Säg att hans lott är 1 000 000, då ges 4*44500=178000 till maka och 822000 delas mellan barnen. Varje barn får 82000 kronor och särkullsbarnen kan ta ut sitt direkt. Detta kan resultera i att fastigheter och dylikt behövs säljas för allt ska betalas ut. Det gemensamma barnet ärver 82000 som det först får ut dagen då den andre föräldern avlider och då kan det både vara mindre eller mer. Makan får göra vad hon vill med dessa pengar. 3 kap 1 § reglerar en del av detta.

        2. Monika

          Jag uttryckte mig lite konstigt, men om man är gift och inte har äktenskapsförord så delas ju allt man äger mellan makarna, dvs frun får ju hälften av de gemensamma tillgångarna. Sen ärvs ju mannens del av barnen som du skrev.

          1. matilda

            Jo precis. Har man ett hus gemensamt värt 2 000 000 får vardera part 1 000 000 var. Mannen i frågas pengar delas sedan i tiondel. Om dessa basbelopp för maka är uppfyllda av enskild eller gemensam egendom så ärver inte frun något mera (av makens 1 1000 000) så länge det inte finns ett testamente. Däremot är barnen alltid garanterade hälften av det ursprungliga. Nu är inte detta aktuellt i Carolas fall, men det kan vara bra att veta att han aldrig kan göra barnen ärvlösa eller att den nya kan ta allt.

      3. Sommarkurs

        Carola, du har gjort ett hästjobb. Men det är ett hästjobb som aldrig tar slut, frågor kommer ställas, tårar kommer rinna och barnahjärtan skall helas så gott det går.
        Enda rätta vore att han tog hand in de barn han har, la all sin vakna tid och energi på dem.
        Och den andra kvinnan, om han lämnat fru och barn tidigare-vem vill ha barn med en sån?

  11. Linn

    Vill bara säga att jag beundrar hur du ens har orkat med. Jag såg ditt inslag hos Malou och kände igen mig mycket. För ett år sen blev jag också lämnad av min livs kärlek. Han var otrogen och åkte utomlands med den andra tjejen bakom min rygg. Som om inte det var nog var det precis innan jul och dessutom precis efter jag hade förlorat vårt ofödda barn och jag egentligen behövde honom som mest. När jag fick veta vad han gjort bröt jag ihop totalt. Bara sov, grät och skrek i över ett halvårs tid. Mår fortfarande inte bra men klarar vardagen i alla fall.

    Ville bara säga att du är inte ensam om att ha råkat ut för en sån man, jag vet hur det känns och beundrar hur du orkar kämpa på.

    Kram på dig.

  12. Tove

    Är det inte lite masochistiskt att följa de där trådarna på flashback? Allt det elakasta och bittraste verkar samlas där och jag håller mig låååångt borta, för sånt är giftigt. Man tror inte alltid att man tar åt sig men att läsa för mycket ”du är skit”-typ kommentarer kanske till slut tar rot, om du förstår hur jag tänker? Men å andra sidan så verkar du ha mycket skinn på näsan och bra folk som stöttar dig så du är nog inte i någon riskzon direkt, men ändå! Ta hand om dig själv och kom ihåg mitt nätmotto ”Inget gott kommer från flashback”

    1. familjenannorlunda

      Nädå, jag läser inte mer än ytterst sporadiskt när jag har sjukt tråkigt och inte kan tänka ut något vettigt att göra ;)
      Men man behöver inte läsa allt för att bli full i skratt;)
      Att folk orkar, de kan inte ha så kul liv. Jag bjuder på det, och det är med stor ironi jag nämner den sidan.

  13. Mia

    Det ena ger det andra, vem vet när han började spela ”bortamatcher” ? I hans värld så kanske han tyckte att ert förhållande var så pass dåligt att han sökte tröst i en annan famn, ja och så var bollen i rullning. Men han begick ett jävla stort misstag som inte spelade med öppna kort så att du fick veta sanningen. Men det kan vara hans sanning att ni bråkade mycket, vem vet, inte jag.

  14. www.stickochbaka.bloggplatsen.se

    Hej
    Din före detta man är så omogen att det knappt är sant, han går i sin mammas ledband. De jag tycker synd om är dina barn , men samtidigt tycker jag det är skrämmande att deras pappa ljuger, dålig stil, att han inte skäms , skaffa fler barn när han inte kan ta hand om era gemensamma barn, hade jag varit dig hade jag inte skänkt en tanke på denna varelse.

  15. Lena S

    Jag blir mållös! Skickar styrkekramar till dig o dina fina barn! Hoppas ni får en härlig jul med din syster,mamma o pappa!!

  16. Linda

    Kärlek till dig Carola! Det här är bara ena sidan av myntet men jag tror fan att du talar sanning!! ❤️

  17. Hanna - Förlossningsskadad & stomiopererad

    Alltså Carola… Jag vet inte ens vad jag ska skriva. Jag är så förundrad över din styrka och inspireras så otroligt mycket av dig. Vilken kvinna! <3 Du förtjänar all lycka och kärlek och jag hoppas innerligt att du får ha det bra. Stor kram från ett snöigt Norrbotten. /Hanna

  18. Pia

    Alltså…. Har man satt nio barn till världen så får man verkligen i n t e drabbas av den stora passionen! Aldrig i livet!!!!!

    1. Anna

      Det är väl inte att drabbas av passion han har gjort fel?! Det är väl hur han hanterar det och din familj som är ruttet!

    2. Monika Eriksson

      Jo man kan få lov att drabbas av en ny kärlek. Men man avslutar den första relationen snyggt. Och fortsätter vara en bra förälder. Man måste kommunicera och förklara vad som händer. Självklart blir folk sårade. Men man sitter inte ihop bara för att man har barn. Men har har ett gemensamt ansvar, och det varar livet ut.

      Hoppas du mår bra Carola och att du kan njuta av dina fina barn.
      God fortsättning

      Monika

  19. monica

    Håller helt med ovanstående kommentarer! Han har ju gjort ALLT fel!
    Som sagt att kärleken tar slut är väl en sak men var ärlig för fan! Och fortsätt att ansvara för sina barn även om man flyttar.
    Du är fantastisk Carola!
    God Jul och ett gott nytt år till dig och dina fina barn hälsningar från Monica på västkusten.

  20. Frida

    Vilket jävla svin rent ut sagt! Fy fan jag hade klippt kulorna av min gubbe om han gjort ens i närheten av något liknande samt stämt skiten ur honom! Tror advokaten du har kanske behöver ersättas med någon med lite mer drag i! Men vi är många som håller på dig, starka starka kvinna

  21. Magda

    Ja vad säger man… Det är sorgligt hur en vuxen människa kan bete sig, välja bort sina barn och sedan vägra se sin del/skuld i hur det blev som det blev. Vilken lycka ändå att barnen har dej! Du är fantastisk och en otrolig förebild både för dina barn och andra föräldrar. Kämpa på

  22. Mamma till fyra pojkar

    Du finaste Carola! Vet inte riktigt vad jag ska skriva men vill skicka tusenmiljoner styrkekramar. Du är otrolig! Puss!

  23. miah

    SUPERWOMAN på alla sätt och vis alltså!!!!
    Låt lögnerna stå för honom och säg sanningen du, helt rätt. Inte 17 ska du behöva en ens sekund tänka på hans känslor. Barnens och dina känslor är de enda som räkna numera och de vet vi att du sätter främst. Styrkekramar

  24. Lisa

    I detta fallet hoppas jag på karma..
    Ett sånt jädra a* han är..
    Patetisk..
    Han vet väl för sjutton hur barn blir till?
    Ja helt uppenbarligen så han dessutom skaffat ett till med *den nya*..
    Du kan åtminstone gå med huvudet rakt..
    Och sen på ålderns höst, vem sitter ensam utan barn och barnbarn?
    Ja inte du iallafall, det är då en sak som är säker!
    Du är så grym, stark och cool!
    Kram <3

  25. Helena

    Amen Carola, Amen!!!! P ärfullständigt dysfunktionell hela vägen, han är en flodhäst i ett vardagsrum. Bra att du inte köper den grejen och skyddar honom. Barn mår inte bra av familjehemligheter så det är nog lika bra att säga som det är: pappa träffade en annan tant.
    Kram!!!

  26. N

    Du är kvinna och mamma. Alltid ska vi beskyllas mest för allt! T o m en mans otrohet. Om du skulle dragit från dina barn så hade du fått sååå mycket skit från samhället. Nu får du ju iofs iaf det, för vad? För att han var otrogen och var så feg att han inte ens kunde prata om det. Men att han som man gör det, och skaffar en ny familj. HUR mycket skit får han ta för det?? Istället verkar han bara hållas om ryggen. Ni är ju två om era barn. OM han inte ville ha barn, hade han kunnat haft preventivmedel eller steliriserat sig. Han vet väl hur barn blir till lixom ;) Han slår bara bort sig ansvaret!

    Du visar hur urstark en kvinna kan vara! Så mycket ansvar och slit du får kämpa med själv.

    1. carina

      Men han vill ju tydligen ha fler barn,eftersom han har skaffat ett med den nya,så då är ju det en lögn. Fast han kommer väl inte ihåg att hålla reda på alla lögner han dragit,till slut är det bara han själv som till sist tror på vad han säger. Jag har träffat några såna i mitt liv (inte min make) och dom tror ju till slut på det dom ljuger/hittar på,nej all heder till dig Carola,många juliga kramar till dig och barnen:-)

Comments are closed.