Familjen Annorlunda

Och dagen idag gick den med:)

Att det inte låg obehagliga brev i brevlådan eller kom jobbiga mail just idag, innebär tyvärr inte nåt positivt, för det kommer att komma, det vet jag.

Jag har ingen talan i något av det som sker nu, men jag är innerligt tacksam för att ni är så gulliga. Era kommentarer droppar in, och jag läser dem och blir varm om hjärtat över att ni faktiskt orkar skriva några ord.Det betyder enormt mycket för min självkänsla. Ni kan nog inte fatta HUR mycket, men jag har inte så värst gott om just den varan. Har aldrig haft , men ni fyller på den åt mig, gulliga ni ♥

 

Men, det var ju en alldeles vanlig dag, så det var upp och väcka barn, skjutsa till kyrkis, och sen åkte jag och Corrinda till tandläkaren. Hon ska få tandställning, och hon tycker att hon har så fruktansvärt fula tänder att hon inte kan få den snabbt nog :)

Hon gjorde idag de förberedande grejorna, avgjutning av käken, röntgen och fotografering. Corrinda är en så glad unge, hon har lätt till att skratta och sprider glädje omkring sig, och hon var så glad idag att jag aldrig sett på maken, det var ju ändå till tandläkaren vi var liksom . Jag blev glad över hennes glädje:) Nu dröjer det till början av februari, då ska jag dit på infosamtal tillsammans med henne, då det kommer att gås igenom hur allt går till. Sen är det tandställning in :)

 

Jag hann inte skjutsa henne till skolan efteråt för kyrkis slutade, men vi gick in och köpte en sallad till henne , hon missade skollunchen, och sen tog hon bussen , medan jag susade hemåt för att hämta Jordan. Kom precis innan de slutade, pust.

Vi åkte hemåt, och jag fick prata en del i telefon under eftermiddagen, inget allvarligt, men sånt där som jag skjutit upp och nu var tvungen att ta tag i. Tänk att det tar sån tid sen när man väl gör det…hade man fixat allt eftersom hade det inte tagit mer än några minuter per gång:)

Sen var det ett jobbigt samtal/diskussion/bråk med en av de större barnen som tog, och har tagit, den sista energin som finns..men jag hade ett mission idag och det var att röja upp i småkillarnas rum.

Det gjorde jag. Och nu är jag nöjd med mig själv :)

Nu är det småtjejernas kvar och det tar emot så vansinnigt för de har så stökigt. De liksom sprider ut allt, överallt…gafflar under sängen, hockeygubbar i strumporna, pennor under mattorna, smutstvätt överallt osv osv… Gahh.

Det får bli nästa vecka, jag har inte tid nu. Uppdragen tar sin beskärda del av dygnets timmar, jag har gjort ett, men har det tröligaste kvar… och det bör vara klart i morgon…Ska lämnas in på söndag, men jag vet att helgen inte kommer räcka till plugg:)

 

Imorgon är det premiär på Cirkus Scott!!

Whihiii!

Men jag ska på Ladies night, det är åxå whihiii! På ett annat sätt förstås :)

Och nu ska jag dricka the och skriva uppdrag, det är aningens mindre av whiii över det, men vad sjutton, det är inte stentrist.

Och på tal om sten….Årets Julkalender…vad tror ni?

Barna Hedenhös uppfinner julen :)

Jag älskar böckerna, Corrinda frågade om Hedenhös var en stad? och inget av barnen fattade det extremt roliga i att mamman och pappan heter Ben och Knota ( benknota) och barnen Sten och Flisa ( stenflisa)

Dagens ungar alltså ;) Jag kommer sitta som klistrad, och jag hoppas den är lika bra som jag tror, annars blir jag grymt besviken .

Hörrni….

Natti natti :)

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Karin

    Hoppas att du har haft en bra helg som har fyllt på dina energidepåer.
    Du är så stark men glöm inte bort att det är ok att vara svag också. Du tar hand om alla och fixar men du behöver också tas om hand ♥

    KRAM!

  2. Johanna

    Se verkligen till att du har rätten på din sida. Bli inte överkörd eller övertalad på något dumt sätt vad det än gäller ♥

    Tummar och tankar till dig

  3. Klara

    Hoppas Perras anhöriga (mamma och pappa och syskon) tar avstånd och inte tar hans parti! Att han verkligen får känna sig ensam !!!

  4. Ida

    Ibland måste man få tillåta sig själv att vara svag. Beundrar dig väldigt mycket, du är en stor förebild.

  5. paula

    Hejsan! Älskar din blogg!
    Vad kul att du ska på ladies night!
    Var i Malmö den 15/11 och såg de. Så häftigt du kommer inte ångra dig!!
    Värt varje krona:)
    Ha en bra helg.

  6. Anna

    Låter fruktansvärt jobbigt, att inte kunna göra nånting är det värsta som finns, att bara acceptera det som är är svårt, mycket svårt. Men….på nåt konstigt sätt o vis klarar man sej även fast man inte tror det. Hoppas verkligen allt löser sej och att det lugnat ner sej snart. Jag vet hur det är… :( Kram till er

  7. Hanna mamma till 4a

    Usch får så ont i magen när jag läser om din situation, att någon bara kan göra så. Förstår hur jobbigt det måste vara för dig. Hoppas du får hjälp så du kommer ut ur detta som en segrare för det är du verkligen värd så som du kämpar.
    Tycker det är jätte trevligt att följa din blogg det känns som du växt och utvecklats mycket på senare tid när man läser dina texter. Vet inte riktigt hur men du känns mer akademisk och välformulerad när du skriver, det gjorde du givetvis innan också men det känns som något hänt med dig på ett positivt sätt ska jag tillägga :)
    Fortsätt kämpa du är en fin mamma och människa kram!

  8. Anna

    Tonåringar är inte alltid lätta att handskas med.. inte för föräldrar o inte för dem själva heller.. det kommer nog bli bra det med. <3
    i övrigt tänker jag på dig och skickar lite styrkekramar!

  9. kamilla

    Utifrån egen erfarenhet…skaffa dig en bra advokat! Jag ville barnens bästa, målet för mig var samarbete (det är ju så bra för barnen;)…MEN i slutet stod jag utan både pengar och nästan utan bostad. Jag hade alltså inte advokat då jag i min enfald trodde att 15 år och barn betydde något. Efteråt fick jag via omvägar höra att om jag ändå hade visat mig svag och inte varit så djävla stark då hade han ju kunnat visa mer god vilja…bah!

  10. Annakarin

    Vill bara skicka styrkekramar och önska en Trevlig Helg till dig och dina fina barn. Följer er dagligen och det är så härligt att hänga med i ert liv. Förstår att just nu är det tungt men du vet att du klarar det. Kramar.

  11. Anna-Karin

    Carola! Du är en stor (mega, enorm, fantastisk!!!!) förebild både för mig och andra! Jag hoppas du och dina barn ska ta er igenom allt det jobbiga, och att ni kommer ut på andra sidan hela! Kantstött blir man genom livet, men det är väl det som ger en karaktär! ;-) jag håller alla tummar jag har för att du och dina nära och kära ska ha det så bra som möjligt! Ni förtjänar det bästa! Tack för en rolig, underhållande och intressant blogg! Kramar i massor!

  12. Anna J / Ansan

    En stor styrkekram från mig till dig!
    (Så härligt att läsa över sann glädje för ett tandläkarbesök. Tänk om fler hade den inställställningen, vilken vacker värld vi skulle leva i!)

  13. Anki

    Carola, kan inte göra mycket mer än att läsa din blogg och förstå att du har det jobbigt! Vet att du inte låter någon köra över dig men ger dig endå ännu mer av din envishet och kämparglöd från mig i Skåneland <3

  14. Agneta

    Jag tror så här, även att du måste vara stark för dina barn och få vardagen att fungera så måste man nog tillåta sig att falla, att sörja att livet inte blev som man tänkt. Du har säkert så många olika känslor att brottas med , besvikelse , ilska, oförståelse för hur vuxna kan bete’ sig. Men kanske också många fina minnen som inte kan glömmas. Men gråt Carola,så hjälper vi dig vidare på denna väg.Du är verkligen inte ensam.Vi kommer stötta dig så mycket du behöver.Kram

  15. Neta

    Men hur kan man inte ha någon talan? Jag hoppas du inte blir överkörd i det som gäller gemensam egendom och gemensamma barn?
    Vet du om dina rättigheter? Har du en egen advokat? Behöver du överklaga beslut hjälper jag dig mer än gärna skriva. Lärde mig sånt i barncancerfonden.
    Acceptera inget som känns fel utan strid!!! Vinn tid genom överklagan och ifrågasätt pollycin, fråga efter prejudikat!!

Comments are closed.