Familjen Annorlunda

Ja just det ja…*mutter*

Jag älskar ju som bekant sol, värme, vår och sommar, lediga barn och stökigt kök hela dagarna……eh, nja, det sista kan jag vara utan iofs;)

Men det finns även saker som gör mig lika deppig och besviken varje år, och det har att göra med att min käre make är egenföretagare..Jag kan lugnt säga att jag faktiskt inte tycker att det är ett endaste dugg roligt längre:(

Det är samma visa varje år, han kan aldrig säga när, eller om han ska vara ledig utan det beror på massa olika saker, främst då på hur bären växer och mognar, eftersom det är sånt de pysslar med.

Förra sommaren var underbar, jag väntade ju Jamie mitt i juli och Perra var hemma från midsommar och sen en eller två veckor efter att han föddes, den 16 juli. Jag älskade varje sekund, barnen uppskattade det oerhört. Det var första sommaren sen 1996, då han började jobba med det här som han var ledig så länge i sträck.. Det var liksom inte läge för att göra nåt annat än att vänta på bebisen:)

Jag njöt extra mkt för jag visste ju att det med all säkerhet var ett undantag.

Det straffar sig ju att ha det bra tydligen för iom att han inte var där, så stökade saker till sig, som gör att de än i dag inte är ikapp där de borde vara:(

Nu ikväll försökte jag få lite klarhet i hur han ska vara ledig i sommar, och som han snackar så blir det inte mycket, vilket innebär att jag blir ensam med barnen. Alla andra familjer umgås ju tillsammans och åker iväg, så det blir lite trist kan man lugnt säga. Jag drar mig inte en sekund för att åka iväg med ungarna på saker ensam, om det inte vore för att det är förbannat tråkigt att ligga solo på en strand en hel dag, eller besöka nåt roligt utflyktsmål! Jag vill liksom ha vuxet sällskap!

Jo, han kommer visst vara ledig, och det här låter nog rätt gnälligt, men det är inte kul när han sticker iväg till jobbet var och varannan dag, eller bara ska iväg en sväng och göra nåt. Fasen jag vill liksom att vi ska vara lediga tillsammans,länge,  man behöver det. Bara landa, hämta andan, komma ikapp, umgås. Semester typ;)

Inte är det så att det bara blir lite uppskjutet heller, att vi åker på en månads semester i jul eller så, utan det är såhär.Det blir inte mer ledigt än så..

Jag  förstår det, det är liksom tvunget att jobbas när det finns jobb, men jag behöver då fan inte gilla det, och jag är rätt så övertygad om att han inte förstår mig, vilket ju gör att jag känner mig gnällig…Han har ”lovat” sen 96 att det blir bättre sen, då kommer han inte behöva jobba så mkt, och blablabla….men det senaste nu är att det kommer att bli ÄNNU värre innan det blir bättre.. Jippie på den liksom ;)  Jag är så förbannat less. Vad himla kul då att om 25 år när vi är gamla och gråa så kanske vi kan ha två veckors semester..

Men, vad göra då? Ska jag sitta och vara ledsen och sur över att inget blir som jag vill?

Nej, för nu gör jag upp planer, och sen får han väl följa med om han vill, ( ok kan då..) och annars så får han väl jobba då, så gör jag och kidsen det bästa vi kan av sommaren :)

Jag har precis bestämt med min vän Helen att vi ska stråla samman för några dagars camping :) Hon bokar imorgon, och jag måste bara  skaffa fram en husvagn;)   Mamma och pappa har en, supergammal skruttig, men den enda jag kan tänka mig, så den ska förhoppningsvis fixas till, och annars får jag ta till plan B eller så. Slutet av juni, pappa….Årsunda :) Skynda skynda ;)

Robban och Corrinda kommer att åka till Thailand med mina föräldrar, så det blir nog jag och de fem små, och första svängen kan nog kanske Perra följa med, men gång nummer två kommer han nog behöva jobba.

Bra kvinna reder sig själv :)

Men det är fortfarande inte roligt, och ingen som inte på nåt vis är involverad i ett eget företagande, helst då med säsongsarbete, kan begripa hur jävligt det är, men ni förstår å andra sidan fullt ut…:)

För min del är det inte värt det,  det enda som gör att det är uthärdligt är att Perra trivs.

 

Och nu blev det här ett så in i bänken tråkigt inlägg att jag nog måste posta det , och sen skriva ett nytt :)

Men det är skönt att få gnälla ur sig ibland. Sorry :)

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Helena

    Tack för en bra blogg, Carola!
    Visst är det mysigt med semester ihop hela familjen, jag själv uppskattar det massor.
    När jag läser ditt inlägg så börjar jag onekligen fundera på hur Per har det, det måste vara slitigt att jobba mycket och inte få en sammanhängande, längre ledighet. Det behöver man som vuxen för att orka jobb, familj etc. Hoppas ni kan få lite lediga dagar ihop.
    Carola: Ja han jobbar extremt mkt:( men han trivs med det, och blir galen av att vara hemma och göra ingenting, då mår han sämre än om han får jobba 80 timmar i veckan, så vad gör man?
    Lediga dagar ihop kommer det bli, men inte i en sammanhängande period…

  2. Fia

    Förstår fullt ut ditt gnäll. Maken jobbar också dygnet runt. I början var det värst på sommaren men sen började företaget även med snöröjningsfordonen och det blev tokintensivt året runt. Jippi liksom på den. I år har jag inte ens tagit upp frågan om när. Förra året surade jagihop fullständigt för då tog han ledigt när jag redan börjat jobba och tja han är inte förlåten än;)

  3. Lisen

    Här är en till som förstår dig till fullo!! Jag är också j***igt trött på det! Alla andra planerar sina härliga en månads semestrar tillsammans, jag är själv med ungarna…. Dessutom måste jag jobba själv också däremellan så våra barn får klara sig själva också (dom börjar bli så stora). Men roligt är det ju INTE!! Just det sku vara skönt att bara få vara, få allt fixat hemma, åka iväg på nåt tillsammans, utan måsten. Det är ju jättetrist att åka iväg på något ensam utan mannen, jag gillar det inte heller. Sen så gillar jag inte heller det att när barnen har lov är mannen i jobb… De borde ju också få va med sin pappa nån gång, alltså ordentligt utan att han hela tiden har nåt annat! Grrrr

  4. Charlotte

    Här har du en till…. Min sambo är oxå egen och som vanligt hopar sig jobben jämt och ständigt. Jag är hemma med våra gossar (1½ & snart 6) och jobbar samtidigt helger på ICA och sköter bokföringen i företaget. Denna våren har han jobbat i stort sett varje helg och blivit sen hem väldigt ofta men vi har en husbil som är vår räddning. Vi kan inte vara borta länge, men ett par dagar åt gången räcker gott för när vi är iväg så släpper han jobbet totalt (i alla fall så totalt som det bara går). Vi planerar in resor till ALV, Skara, Öland och en faslig massa crosstävlingar och ligger bara ute i 2-4 nätter åt gången.
    Dessutom visar han såååå mycket uppskattning nu mera, att jag är hemma och tar hand om allt det dagliga, det gjorde han aldrig förr men nu inser han hur betydelsefullt det är för honom och hans jobb att slippa passa dagistider, BVC, VAB mm.

    Hoppas ni kan trixa ihop några dagar tillsammans i alla fall!

  5. Ina

    Skriv din kommentar här!Hejsan!
    Jag förstår precis hur du känner dig. Min man är mjölkbonde. Vi ska ha vårat 3:e barn den 11 juni och det är mitt i första skörden ensilage. Det kommer bli snitt så jag är rädd för att det kommer bli jobbigt själv efteråt men jag klarar mig alltid. Är glad om han kan vara kvar första dygnet på sjukhuset. Vi kan ev ha en vecka tillsammans i sommar mer blir det inte. Jag har sagt det att det är väll okej att jobba så mycket om man tjänar pengar men han gör ju inte ens det. Mvh Ina

  6. Johanna

    Min sambo jobbar som båtmekaniker, han har å göra hela året men lagom till påsk när solen tittar fram börjar sjösättningen och hans telefon går varm. Sen är det fullt ös tills hösten går över till vinter och alla båtar står på land igen. Å han stressar å deppar att han inte kan vara med på utflykter mm och jag surar. Å PRECIS som för er så är det ”bara” någon som ska fixas på den lediga dagen.. Suck!! Jaja, precis som du drar jag och barnen iväg ändå men lika kul är det inte.

  7. Nina

    Det är inte kul! Jag vet! En sommar hotade jag maken att jag skulle lägga hans mobil i frysen! Vi hann bara tänka ”ska vi” och så ringde det och han var tvungen att åka…Det är inte alltid kul att vara egenföretagare…Vad gjorde vi då? Jo, även jag började jobba i företaget! ;-)
    OCh Lärde oss inte ett dugg..utan startade flera företag till! *sss*

  8. Emma

    Jag är ensam med mina två barn och vet hur tråkigt det är att semestra ensam. Jag brukar lura med min mamma så jag får sällskap. Hon älskar att få lite extra tid med barnen.

  9. Anki

    Förstår mycket väl hyr du känner och hur tråkigt det är när planerna inte alls blir som bestämt. Har själv haft det så, aldrig att han kunde följa med, inte ens en dag på stranden. Nej, det var att ta ungarna med sig och ibland fanns det någon kompis som hängde med så man fick lite vuxensällskap… ;o)
    Kramar från Skåneland