Ett päron till morsa

När ”Päronmorsan” födde barn – Del 1

Alla har vi vår alldeles egna förlossningsberättelse. Min är en lång och utdragen historia på runt 24 timmar som inleddes Luciamorgonen 2012. Detta efter att ha gått över tiden 14 dagar och en graviditet som kändes som minst den dubbla i tid på grund av en lång, tuff längtan bakom oss. Allt kring det är dock ett eget litet kapitel.

Så länge tänkte jag kommentera verkligheten bakom några av de förlossnings-bilder jag ritat.

1) ”Skit i honom!”-känslan

Skit i honom!

Typ helt true story. När det kändes som allra mest hopplöst och absolut ingenting hände förutom att smärtan bara ökade (I huvudet ekade barnmorskans ord när vi kom in ”det är bara en KNAPPNÅL öppet, en KNAPPNÅL!) så bjöds min man på rykande het, indisk mat. Tre centimeter från mitt ansikte. (OBS! personalen var verkligen helt fantastisk på ALLA sätt – evig tacksamhet och credd till dem  – det var bara känslan, ni vet, att ”hallå – det är bara jag som är viktig – skit i honom, här sitter jag på en boll och håller på att sprängas i bitar, men tydligen till ingen nytta, inget händer och nu ska det visst snaskas mat som jag vanligtvis älskar men som jag kommer dö om jag måste känna lukten av i en enda minut till… ”  Skall tilläggas att jag precis innan vi åkte in till BB hade klämt min specialare  – en DUBBEL Calzone med Gorgonzola (framför ett seriemaraton med Netflix knarkserie ”Breaking Bad”) Hade ju hört om hur viktigt det var att fylla på med energi innan förlossningen.

2) Lustgas-fylla

Lustgas-party

Typ true story. Jag obsessade om barnmorskors löner och villkor och yrade om min älskade bästa vän i livet – Marie – som alltså råkade ha samma namn som en av barnmorskorna och det var så otroligt stort och fint och jag grät och skrattade om vartannat. Dock var det epiduralen som gjorde den mesta nyttan för smärtlindringen. Utan den, so help me god…

3) Mitt livs macka

BB_MACKAN_insta

True story. Den där torra mackan var precis lika underbar som alla hade beskrivit. Känslan av att tillslut, äntligen ha klarat detta otroliga, kan ju ha bidragit. Samtidigt kändes allt så overkligt stort att den där lilla brödbiten blev en vardaglig, liten enkel grej att fokusera på mitt i min starkaste känslostorm någonsin.

Hur gick det sen då? Ja, det blev några dagar till på BB. HÄR kan ni läsa om fortsättningen och se fler seriestrippar inspirerade av denna tid om ni vill:

När Päronmorsan födde barn – Del 2

Vill NI kommentera och dela med er om era berättelser här nedan så vore det jättekul! Roligt att veta om ni haft liknande upplevelser – var den där mackan lika god för er t ex? 😉

Återkommer snart med nyritade seriestrippar! Och följer ni mig förresten på Bloglovin så missar ni inte en endaste stripp! Här kan ni göra det!

Hur arbetet med Ett Päron till morsa-boken går (kommer ut i början på 2017) kan ni kolla här bland annat, lägger ofta ut bakom kulisser-bilder från ateljén om ni vill följa resan. I instagram stories-flödet på instagram finns även en del rörligt från när jag ritar numera.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Mickan

    Jag fick aldrig den där mackan, som jag hade sett fram emot! Efter förlossningen var jag tvungen att opereras eftersom jag spruckit, och då fick jag inte äta.. Och efter operationen mådde jag illa av all bedövning så då fick jag inte äta.. Så tillslut, 24 timmar efter att dottern fötts, så fick jag i mig lite torr potatis och kassler. Men den där lilla mackan, den fick jag aldrig… 🙁

  2. Maria

    Ha ha! Efter mitt första barns födelse som blev ett superakut snitt blev jag så rörd över att jag också fick ’brickan’. Tänkte att man bara fick den när man ”varit duktig”.☺ En kul grej när vår son föddes vaginalt nästan två år senare var när min man inser att klockan närmar sig dotterns födelsetid och att det kan bli samma tid. Något han berättade för mig och avslutar med ett ”kom igen älskling!”? Och ja, båda är födda 10.40.

      1. Maria

        Japp födda 10.40, dessutom började båda två gå den 24 augusti…. det är faktiskt ganska häftigt. Kram och tack för fantastiska bilder, skrattar ofta så jag gråter!

        1. ettparontillmorsa

          Är det sant? Vad är sannolikheten för det egentligen?? Otroligt fascinerande.Stort tack själv för att du vill följa serien, underbart att höra att de kan bjuda på lite gråtskratt! 😉 😀 😀 KRAM!

  3. Johanna

    Det där med matlukt känns igen. Jag fick åka in när vattnet gått men sen skulle det undersökas och jag skulle läggas in och helt plötsligt hade det gått flera timmar och jag som missat middagen var ju vrålhungrig. Precis när de snälla sköterskorna fixat fram ett mål mat till mig och jag tagit en(!) tugga så börjar illamåendet och jag kunde inte äta någonting. Bara att känna lukten av maten var hemskt. Fick be min man att äta upp allt istället och fort som attan haha! Men den där mackan sen efteråt! och saften! aldrig har väl saft varit så gott.

    1. ettparontillmorsa

      Eller hur, känns så igen! Saften ja, den var ju helt magisk. Egentligen ännu bättre än mackan, haha 😀 Tack för att du tog dig tid att kommentera! På torsdag blir det lite mer seriestrippar från förlossningen. Ha en fin dag och vecka!

  4. Cathrine

    Haha mackan ja! Jag åt upp min mans också. Och fick evt en tredje av sköterskan. Födde också på natten och kunde inte få i mig nånting under själva förlossningen, så var vrålhungrig när vår pojke äntligen kommit ut. Och det var så himmelskt goda mackor! 🙂

  5. Johanna

    Vad jag känner igen mig! Mitt barn föddes på natten och den där mackan, och nästföljande lunch, var definitivt den bästa mat jag någonsin ätit! Jag tror seriöst att jag grät av glädje när jag åt lunch (något översaltad kalops, om jag inte missminner mig) dagen efter.

    1. ettparontillmorsa

      Haha, åh, jaaa, precis så, tror banne mig att det var kalops även för mig nån av dagarna, haha 😀 😀 Kul att du kände igen dig lite!
      Lägger ut mer ”förlossningsbilder” nästa vecka om du vill kika in då också 😉 Sitter precis nu och ritar ”emojis” för småbarnspäron, hoppas kunna lägga ut en liten skiss senare i dag 😉 Ha en fin dag!