Nu har det gått lite mer än sex veckor sedan jag slutade som polis och började mitt nya jobb som elevstödjare.
Gjorde jag rätt som sa upp mig som Polis och bytte jobb?
Självklart har tanken slagit mig några gånger eftersom det är ett stort steg att sluta följa en dröm som jag en gång hade. En dröm som med åren blivit lite av en mardröm…
Jag har ställt fördelarna och nackdelarna mot varandra… Och varje gång har svaret på frågan varit ett självklart och rungande JA!
JA, jag gjorde helt rätt. Jag gjorde så rätt i att våga följa mitt hjärta och våga. Våga säga upp mig från ett fast jobb som polis, ett jobb utan nån som helst stimulans och med en ledning som är mer eller mindre obefintlig och kliva på tåget till något helt annat. Tack till mig själv! Tack för att jag har modet att förändra till det bättre!
Fördelar med det nya jobbet…en härlig arbetsglädje, underbara barn som möter en på morgonen med en kram, trevliga och roliga kollegor, bra arbetstider, närmre hem, inte ont i magen varje morgon när jag åker till jobbet utan en skön och go känsla, jag får beröm och credit för det jag gör, jag känner hur jag utvecklas, jag är gladare, jag har en chef som lyssnar på mig.
Nackdelar med det nya jobbet…Inga!
Fördelar med mitt gamla jobb…Underbara kollegor…tyvärr det enda.
Nackdelar med mitt gamla jobb…”Nu lämnar jag det dåliga i form av en omorganisation som lämnar mycket över till att önska, det dåliga ledarskapet hos vissa chefer, att inte medarbetarna blir sedda, hörda eller bekräftade av chefer.
Kärnverksamheten lider och går på knäna, de administrativa arbetsuppgifterna växer sig allt högre. Borde det inte vara tvärtom? Har vi kommit närmre medborgarna som det lovades? Knappast!
Vi har inte blivit fler poliser. Vi blir färre och färre och alltfler säger upp sig.
Cheferna står och säger att vi inte blir färre. De trollar med statistiken så det kunde få jobb som trollkarl vilken dag som helst. Tänk den chef som kunde stå upp och våga säga sanningen. Finns du?
Att inte polisen som kämpar dygnet runt för att verksamheten ska går runt värderas högre är inte annat är väldigt väldigt tragiskt. Det gör mig ledsen och förbannad.
Svensk polis mår inte bra och ärligt så kommer det inte att bli bättre på mycket lång sikt…”
(utdrag ur mitt blogginlägg om Min sista dag som polis…)
När jag följer debatten i massmedia, pratar med gamla kollegor om polisen så står det klart att det är sämre än sämst. När i helvete (ursäkta) ska polisledningen, riksdag och regering inse katastrofen? Snart måste luften i sanden där ni stoppat ner era huvuden vara slut…då kanske…
//Jossan
Jag har gjort exakt samma resa som du och jag tycker du summerar det hela på ett mycket bra sätt. Jag har jämnt och funderat exakt likadant och kommit fram till samma sak som du. Jag gjorde helt rätt.
Tack snälla! Ja vi valde rätt! Ha det bäst!
Hej!
Jag har läst en del i din blogg, och tycker att du verkar mer harmonisk nu efter ditt avhopp från polisen.
En bra chef samt arbetskamrater i en fungerande organisation är guld värt.
Så passa på och njut?
Om polisledningen ändå kunde förstå vilka förluster alla avhopp innebär..
Jag har aldrig träffat dig, men min spontana känsla är att du var en polis som var som man vill att polisen ska vara..
Bestämd men ändå mänsklig
Lycka till med det nya arbetet.
Tack Ove för dina fina ord! Du har rätt! Känner mig betydligt mer harmonisk och glad! Ja tänk om de förstod…Tror att det finns vissa i polisledningen som förstår men ej blir hörda. Ha en fin kväll!
Ja nog gjorde du rätt, det tycker barnen på skolan oxå, det är jag helt övertygad om. Hela familjen mår förmodligen oxå bättre. ?
Tack snälla❤️